Från utbildning till användbar förmåga i 6 steg

Ibland behöver du lära dig något som du inte alls kan idag. Du behöver bygga en ny förmåga. Men hur gör du?
Är det bara att ta en utbildning? Oftast inte. Risken är stor att du glömmer bort och att utbildningen inte leder till ökad förmåga. Artikeln beskriver 6 steg för att öka effekten och verkligen bygga ny förmåga med hjälp av utbildning.

Teknikutvecklingen går snabbt och det kan vara svårt att hänga med. Om du vill lära dig en ny förmåga är det inte tillräckligt att bara ta en kurs. Du behöver också ta ansvar för att göra kunskaperna praktiskt användbara.

I den här artikeln går jag igenom 6 beprövade steg som hjälper dig med just det, att etablera en användbar ny förmåga. Artikeln är en fortsättning på serien om lärförmåga där du tidigare kunna läsa om hur du motiverar dig att lära, hur du lär av erfarenheter, av och med andra och av kunskap i omvärlden.

Artikeln är lång, väldigt lång! Den är skriven för dig som just planerar att genomföra en längre utbildning. Du som har stort intresse i att utforma insatser för lärande kan säkert också läsa igenom hela artikeln.

Ett tips är annars att titta igenom innehållsförteckningen nedan. Den ger dig en bild av vad artikeln innehåller och låter dig hoppa direkt till olika avsnitt. Lägg till sidan till dina favoriter i webbläsaren så att du hittar tillbaka.

Artikelns innehåll

In genom ena örat och ut genom andra…

Jag börjar med en egen upplevelse. På min lista av kompetenser att utveckla finns relationsbyggande och nätverkande. För några år sedan bestämde jag mig för att ta tag i det och gå några kurser. Jag valde ut några kurser i LinkedIn Learning med högt betyg och satte i gång.

Ett bra tillfälle var när jag tog tunnelbanan in till stan. Kursen var enbart videos med föreläsning, så jag kunde lika gärna använda hörlurarna och lyssna.

Väl på jobbet började möten och annat och kursen var snabbt glömd.

Ett par veckor senare skulle jag försöka sammanfatta kursen, men insåg att jag inte kom ihåg ett enda dugg.

Bekvämlighet fick mig att bortse från det jag egentligen visste om lärande:

  • Vi glömmer 90% av det vi lär på en kurs på bara en vecka.
  • Bara 10-15% tillämpar vad de lärt i en kurs.

Det är först när vi gör något i verkligheten ett flertal gånger som vi skapar någorlunda starka kopplingar i hjärnan, d.v.s. lär oss något.

Bekvämlighet är helt enkelt inte ledordet för att lära sig nya förmågor. Precis som jag har beskrivit i mina artiklar om att lära av erfarenheter, omvärld och andra så krävs det metoder och vanor för att verkligen lära sig något, i det här fallet från en kurs.

I artikeln har jag samlat tips från att ha jobbat 30 år med lärande och från mängder med forskning som jag också listar i slutet av artikeln. 

6 steg för att bygga ny förmåga

Att investera tid i utbildning är viktigt när vi vill utveckla en helt ny förmåga. Speciellt när vi inte har existerande kunskap eller erfarenhet inom området. Vi behöver då mer stöd i vår utveckling.

Investeringen kan vara omfattande. Du skall avdela tid för att gå kursen, göra övningar och försöka få till nya vanor. Kanske finns det också en avgift med. Därför är det viktigt att utbildningen ger effekt, att du verkligen utvecklar den nya förmågan.

Forskning och erfarenhet visar på 6 steg för att lyckas:

  1. Tydliggör varför det är viktigt att utveckla förmågan.
  2. Tar reda på förutsättningarna och hur du bäst utvecklar förmågan.
  3. Skapa en plan (utvecklingsresa) som verkligen ger effekt.
  4. Utgå från ”färdiga” utbildningar och komplettera.
  5. Schemalägg lärande i din vardag.
  6. Etablera och vidareutveckla förmågan.

1 - Tydliggör varför det är viktigt

Att utveckla en ny förmåga kräver prioritering

Enligt en studie från MIT slutför bara 4% sina kurser på kurssajten Coursera. Det finns många naturliga anledningar till den låga siffran, t.ex. att en del anmäler sig för att bara utvärdera kurser eller att de bara är intresserade av vissa delar av kursen.

Faktum är att vi ofta avbryter längre utbildningar som vi tar parallellt med arbetet. Annat kommer mellan, vi har inte riktigt tid och vi har inte riktigt motivationen att uthålligt prioritera utbildningen.

Stark motivation är en förutsättning för att vilja prioritera tiden och ansträngningen. I min artikel “6 steg för att öka din motivation att lära” kan du läsa mer om hur du arbetar med motivation och stöttande strukturer.

Det viktigaste för din motivation är att du har ett mål, något som du verkligen vill uppnå. Det kan handla om något långsiktigt, ett jobb du vill kunna få. Kanske vill du flytta till ett annat land och kunna prata språket. Kanske vill du leva med bättre relationer och ha ett rikare nätverk.

Det kan också vara något kortsiktigt, t.ex. något du vill bli bättre på i jobbet. Kanske vill du kunna presentera bättre, eller sälja mer, eller använda det nya programmeringsspåket.

Börja med att tydliggöra målet med att bygga den här nya förmågan. Hur bidrar den till dina långsiktiga mål, till din vision?

Definiera ditt utvecklingsmål

Så här kan du göra. Börja med att sätta ett utmanande och inspirerande mål, t.ex.

“Jag skall utveckla relationsbyggande till en styrka i min affärsutveckling”.

Sätt sedan ett antal mätbara resultat som gör att du kan följa upp att du är på rätt väg, t.ex:

  • Jag skall knyta 30 nya ”A-kontakter” på LinkedIn innan mars.
  • Jag skall luncha med 10 nya personer innan mars.
  • Jag skall kommentera 20 inlägg i gruppen…

Metoden kallas OKR, d.v.s. “Objektives and Key Results” och är vanlig i många framgångsrika företag. TIPS! Med appen “Viva Goals” får du stöd att följa upp målen direkt i Teams.

Ju tydligare gapet är mellan din nuvarande situation och målet, desto mer motiverad blir du att ta dig an utmaningen. Peter Senge (mannen bakom begreppet “lärande organisation”) kallar det “kreativ spänning”.

Du kan förstärka motivationen ytterligare genom att beskriva hur det kommer vara när du når målen. Skapa en positiv bild som är lockande. Ett sätt är att skapa en moodboard (PPT eller MS Planner) med bilder och beskrivningar om fördelarna att nå målet.

Beskriv nu ärligt ditt nuläge. Hur långt har du kommit mot ditt långsiktiga mål. Du kan också beskriva de negativa av att inte utveckla den nya förmågan.

Här är några frågor att reflektera över:

  • Tror jag att jag kan nå målet?
  • Kan jag få återkoppling och se att jag är på väg?
  • Är det lagom mycket nytt i utmaningen?
  • Är belöningen stor nog att nå dit?
  • Stämmer utvecklingsmålet med mitt syfte och mina värderingar?

Konkretisera målen

Visst kan vi lära bara av nyfikenhet, för kunskapens egen skull, för att vi är intresserade av ett ämne. Det kan gälla historia, viner, motorer eller många andra ämnen. Det är inget fel att plocka ihop kunskap. Det ökar vår sammanlagda kunskap och gör det lättare att skapa nya kopplingar, t.o.m. att innovera och skapa nya idéer.

Det jag beskriver här är dock investeringar i förmåga som vi gör i arbetet. Utbildningen skall stötta oss att kunna GÖRA något som vi inte riktigt kan göra idag. Då behöver vi bli lite mer konkreta.

För att ta reda på vad du vi skall lära och utveckla så kan du använda en metod som heter “Impact Mapping” (Brinkerhoff). Den bygger på 4 steg:

  • Detaljera dina mål – Utgå från ditt mål, t.ex. beskrivet som ett OKR-mål. Beskriv också sammanhanget där du tillämpar din förmåga. Vilken typ av organisation, arbetssätt, samarbeten, processer, teknik som kan tänkas användas. Prata med någon som redan gör jobbet och fråga vad som krävs.
  • Beskriv vad du skall kunna GÖRA – Lista vad du skall kunna göra för att nå ditt mål. Dina beteenden.
  • Lista kompetenser/förmågor – Gå igenom listan på vad du skall kunna göra och lista de kunskaper, färdigheter och egenskaper du behöver utveckla. Det är vad du behöver börja lära dig.
  • Identifiera hinder och möjligheter – Identifiera hinder att nå dina mål. Den kan vara chefens inställning, dina nuvarande arbetsuppgifter, tillgång till tid, verktyg du använder, din inställning etc. Lista åtgärder för att möta hindren.

2 - Ta reda på förutsättningarna

Är det verkligen en utbildning du behöver?

Nästa fråga är HUR du skall utveckla dina nya förmågor. Som jag beskrivit förut så är utbildning en ganska liten del av hur vi lär nya kunskaper. Börja därför med att ifrågasätta om det verkligen är en utbildning du behöver ta.

Bilden nedan är ett exempel från ett företag hur medarbetare fick kunskaperna de behöver i arbetet. Som du ser är staplarna för utbildningar små i jämförelse med annat lärande. Enligt en OECD-rapport är det bara 4% av vårt lärande som kommer från utbildning.

Bilden är över 10 år gammal och den senaste tiden, speciellt med AI, har bilden än mer kantrat mot att vi lär mer informellt i arbetet än av utbildning. Flera faktorer bidrar till det:

  • Utvecklingen går allt snabbare vilket gör hållbarheten för kunskaper allt kortare. Halveringstakten inom IT är nu nere på 2.5 år.
  • Internet och nu AI gör att glömskekurvan nu är ännu brantare. Vi har förlagt minnet till våra mobiler. Det som inte tillämpas direkt har risken att glömmas bort.
  • Färre jobb är rutinartade, d.v.s. att man följer en viss process. Fler jobb är s.k. ”kunskapsarbeten” där vi jobbar mer med informationssamling, problemlösning, projekt m.m.
  • AI och s.k. “co-pilots” gör att vi kan ge oss direkt ut i nya uppgifter och använda AI som prestationsstöd och mentor.
  • Vi arbetar alltmer transparent med andra i Teams och sociala nätverk och har allt större tillgång till svar och stöd som behövs i arbetet.

Som de kan läsa är utbildning inte alltid det första valet för att utveckla den nya förmågan.

Kanske är det bästa sättet att försöka få ett nytt ansvar i jobbet där du lär dig den nya förmågan. Kanske räcker det med att läsa på internet och sedan stegvis pröva och utveckla förmågan i ditt arbete. Så lär jag huvudsakligen. Kanske skall du följa med och observera någon som redan har förmågan.

Om du bara skall vidareutveckla dig inom det existerande arbete så finns det verkligen andra metoder. Då föreslår jag att du läser artiklarna om att lära av erfarenheter, andra och omvärld.

När är en utbildning lämplig?

Nu handlar den här artikeln om utbildning, så då blir frågan när den egentligen är lämplig?

Det enkla svaret är när du skall ta dig an något helt nytt, när förändringen mellan vad du kan och gör nu och vad du vill kunna göra är stor. Det handlar också om din förmågan att lära nytt (s.k. metakognitiv förmåga), d.v.s. om du själv kan omvandla t.ex. information till nya beteenden. Ytterligare en aspekt är din tro på att kunna utveckla den nya förmågan, det som brukar kallas ”self-efficacy”. Det kan t.ex. kännas tryggare att göra resan tillsammans med andra och under ledning av en kunnig utbildare.

En bra modell för att förstå behovet av utbildning är Whitney Johnsons s-kurva för utveckling av nya förmågor. Se bilden nedan. När vi skall utveckla en ny förmåga börjar vi först långsamt och utforskande och behöver mycket stöd av andra. I takt med att vi utvecklas så accelererar vi och lär oss snabbare den nya förmågan, det sker allt mer på eget initiativ och av erfarenheter. Slutligen behärskar vi förmågan och skapar själva kunskap, tillsammans med andra.

Lite förenklat så föredrar vi olika sätt att lära beroende på vilken förmåga vi redan har inom ett visst område. I bilden har jag också lagt till metoder för lärande som är lämpliga för den fas man är i.

Som du ser är det i början av en utvecklingskurva som du är i mest behov av stöd, av utbildning. Jag är t.ex. erfaren som konsult och rådgivare inom lärande och tar inte själv kurser inom det området. Jag föredrar att läsa, diskutera med andra och att experimentera med nya metoder. Skulle jag däremot bestämma mig att börja som sjukskötare så skulle jag behöva betydligt mer guidning genom en utbildning.

Här kommer fler skäl till att välja utbildning som metod för utveckling:

  • Du har inte möjlighet att öva den nya förmågan i nuvarande arbetssituation.
  • Du saknar kunskap och erfarenhet inom ämnesområdet och vet inte hur du navigerar i ämnet?
  • Du är inte så van att lära nya saker i arbetet.
  • Du saknar tillgång till en mentor eller en grupp som kan guida dig och ge återkoppling.
  • Du behöver snabbt och effektivt bygga den nya förmågan.

Förstå dina förutsättningar

När kan du genomföra utbildningen?

Innan du går vidare och väljer utbildning eller skapar en egen lärresa så behöver du lägga lite tid på att förstå dina förutsättningar: 

  • När skall du ha nått ditt mål? När behöver du behärska den nya förmågan?
  • Hur ser din livssituation ut, har du tillräckligt med tid att lägga ner?
  • När kan du lägga tiden? Morgon, under jobbtid, kväll? Kanske har du svårt att göra det kontinuerligt och behöver planera in vissa dagar.
  • Hur bra är du på att driva dig själv. Blir det av om du tar utbildningen på egen hand? Kanske behöver du göra det tillsammans med andra.

Hur lär du bäst?

Det finns mycket diskussion om lärstilar. Vissa hävdar att det inte finns. Forskningen visar dock att det finns både för och nackdelar med lärstilar. I botten har vi preferenser och värderingar runt lärande. Din personlighet kan också styra hur du lär. Jag är t.ex. inte mycket för att lyssna och tycker att både podd och video är långsamma format med begränsad översikt. Jag föredrar själv att läsa och att göra saker.

Läs gärna mer om lärstilar (KOLB och VAK) men var medveten om det begränsade vetenskapliga underlaget. Här kommer några frågor som du kan reflektera över:

  • Vilken grad av facilitering behöver du? Å ena sidan finns styrda program och andra sidan mer problembaserade upplägg där du stegvis löser konkreta problem.
  • Lyssnar du helst på andra människor och verkliga “case” eller är du mer vetenskapligt inriktad och vill veta teorier och fakta?
  • I vilken mån är du nöjd med att vara passiv och t.ex. se video, kontra att kunna experimentera och lösa uppgifter?
  • Lyssnar du mer på poddar och video eller har du större behov av översikt, kunna hoppa runt och snabbläsa text?

Vad du kommer fram till spelar roll för vilken typ av utbildning du väljer. Ett exempel är kurser i LinkedIn Learning där du huvudsakligen kommer titta på en video av en person som pratar, vilket inte passar alla.

Vad är ditt självförtroende inför utmaningen?

Fundera också på ditt självförtroende inför uppgiften. Upplever du utmaningen som väldigt stor och är osäker på om du kan lyckas? Då kan det vara extra noga med att ta reda på målen och delarna i en utbildning. Du kan behöva kunna dela upp utbildningen i mindre steg och belöna varje del (“slice the elephant”). Du kan då också behöva en kurs med starkt inslag av facilitering och gruppuppgifter.

Det kan också hända att du redan kan lite om ämnet. Då finns risken att du tror att du kan mer än du gör. Det är en inneboende egenskap att vi inledningsvis tror att vi kan mer än vi gör, vilket kallas “Dunning-Kruger effekten”

Risken är att vi blir för självsäkra, slarvar och inte sätter oss in i uppgifterna ordentligt. Det kan alltså vara vettigt att reflektera över ditt självförtroende och var i bilden ovan du befinner dig.

Oavsett om du tror för lite eller för mycket på dig själv så påverkas lärandet av om ämnet eller målet du väljer är helt nytt eller helt familjärt. Bäst är en blandning, där du kan bygga vidare på existerande förmågor men också kommer lära dig helt nya kunskaper, vilket stimulerar din nyfikenhet och motivation.

Andra förutsättningar

Fundera också över vilket stöd du kan få under utvecklingsresan:

  • Kommer din chef att stötta dig, ge dig tid för utbildningen, ge dig uppgifter att öva på?
  • Finns det andra som kan stötta dig genom resan? T.ex. kollegor, vänner eller familj.
  • Kan du hitta en mentor som hjälper dig att ta stegen i det okända, som ger dig tips och kan förklara saker?
  • Hur ser din hemmasituation ut? Är din respektive med på att du lägger tid utanför jobbtid?
  • Kan du skapa tid och rum för fokuserat lärande utan störningar från t.ex. kollegor eller barn?
  • Har du de tekniska förutsättningarna för att ta en online-kurs? Har du verktygen för att kunna öva?

Det här avgör om du kan ta kursen hemma på kvällen, självständigt eller om du kanske behöver avdela arbetstid, t.ex. delta på kurstillfällen på annan ort.

Samla best-practice för att utveckla förmågan

Ta också reda på bästa sättet att utveckla den nya förmågan. Är det en ny yrkesroll, så fråga personer som har den hur de gjorde för att komma dit. Är det ett nytt språk, fråga någon som nyligen lärt sig behärska ett nytt språk etc.

Sök på nätet efter best-practice för att utveckla förmågan och ställ frågan till ChatGPT, Bing Chat eller Bard.

Best-practice handlar också om hur du i allmänhet lär en ny förmåga. Den här artikeln innehåller gott om tips. Andra resurser är kurser om hur du lär effektivast, ett exempel är kursen “Learning how to Learn” på Coursera. Det finns också många bra böcker i ämnet, t.ex. “Ultralearning”.

3 - Skapa din utvecklingsresa

Principer för effektivt lärande

Varför skall du själv skall skapa utvecklingsresan? Finns det inte färdiga kurser och program?

Jo, visst finns det massor av färdiga kurser, och jag skall gå igenom det lite senare i artikeln. Det finns välutformade program som guidar dig hela vägen till ny förmåga. I de flesta fall är det dock inte så. Väldigt mycket ligger på dig själv. Framför allt att etablera vanorna i arbetet och faktiskt omsätta kursen till nya prestationer eller förmågor.

Det finns också mycket att tänka på för att upprätthålla motivationen eller hur du schemalägger lärande, repeterar, reflekterar över innehållet m.m.

Att kunna principerna för lärande och att bygga förmåga ger dig större flexibilitet. Du är inte beroende av upplägget i ett program utan kan dels komplettera brister i färdiga program och dels skapa egna lärresor.

Nedan beskriver jag några av de viktigare punkterna för att använda utbildning till att bygga förmåga. Du kan också använda principerna för att kvalitetsgranska utbildningar som du vill ta.

A - Utgå från att göra

Inom lärande är s.k. ”learning transfer” ett stort problem. Vi glömmer snabbt och en mindre del av det vi lär omsätts till nytt beteende i arbetet. Studier visar på 10-15% (t.ex. från Carnegie Mellon University). Problemet är bl.a. att innehåll, exempel och övningar i en utbildning skiljer sig från situationen där kunskapen skall användas.

Därför att är viktigt att så tidigt och så mycket som möjligt lära genom att använda den förmåga du vill utveckla i realistiska situationer. Att lära ett språk i ett klassrum är betydligt mindre effektivt än att åka till landet som pratar språket och från början försöka prata språket.

Du lär dig inte golf i en teoribok, utan genom att spela.

Det första du behöver göra är alltså att hitta situationer där du kan använda kunskapen. Finns möjligheten i din enhet så prata med chefen om att få skolas in i uppgifterna. Be om nytt ansvar efter utbildningen.

Jobbskuggning kan vara ett sätt att komma in i uppgifterna. Om du utbildar dig till säljare så kan du följa med och observera hur en duktig säljare gör. Genom att ta anteckningar och diskutera med säljaren så skapar du en effektiv bearbetning av det du lärt dig under ett pass på utbildningen. Bäst är om du stegvis själv kan pröva olika moment i säljsituationen och få återkoppling av den erfarne säljaren

Många organisationer synliggör idag både projekt och gig i olika plattformar, s.k. ”opportunity marketplaces”. Det kan vara ett sätt att hitta möjligheter att tillämpa vad du lär dig.

Ovanstående kan vara svårt, så därför är det viktigt att hitta utbildningar som har en stor andel problemlösning, scenarioövningar eller stegvist mer komplicerade uppgifter och projekt i sitt upplägg.

Lägg ner energi på de här övningarna. Skapa också egna problemställningar som bygger på din bransch och din specifika situation.

I många fall kan du själv experimentera med nya uppgifter eller program på din dator. Det gäller de flesta yrken och arbetsuppgifter som använder digitala verktyg.

Möjligheterna att tillämpa din kunskap påverkar timingen av din lärresa. Det är mindre bra att påbörja lärresan för tidigt, innan du har möjligheten att testa eller öva i verkligheten.

B - Gör utbildningen relevant

Avgörande för ”learning transfer” och effekten av utbildningen är att den är relevant för dina mål och dina förutsättningar. Att ta en standardkurs med ungefär det innehåll du behöver ger mindre effekt.

Därför är det viktigt att ditt mål är tydligt och nedbrutet i vad du skall kunna göra. Det jag beskrev ovan i ”Impact mapping”. Lägg tid på att hitta en utbildning som så bra som möjligt matchar dina behov.

Troligen kommer du att få lägga till egna moment för att göra utbildningen realistisk. Ett exempel kan vara att du vill kunna ta ett jobb som programmerare och hittar en utbildning där du lära dig att programmera, t.ex. en Bootcamp. För att fungera i det framtida teamet kommer du också behöva arbeta efter någon metodik, t.ex. SCRUM. Det är viktigt att du lär dig det också. Kanske behöver du också lära dig programvarumiljö, t.ex. MS Visual Studio, och tillämpningar i din specifika bransch.

C - Bearbeta vad du lär

Bilden nedan har fått en del kritik för sina exakta siffror. Samtidigt är den rätt på ett sätt. Enligt forskningen lär vi mer, ju mer vi bearbetar och använder kunskapen.

Att använda kunskapen i skarpa situationer är alltså bäst, men det finns också andra sätt att bearbeta det vi lär. Situationen är liknande det jag beskriver i artikeln “Lär mer av informationsflödet i omvärlden”. Där beskriver jag hur vi behöver skapa mening och koppla den nya kunskapen till existerande för att göra den användbar. Att anteckna, summera, dra slutsatser, skapa bilder och diagram, presentera och skriva artiklar är sätt att bearbeta informationen.

Akira Haguchi håller världsrekordet i att memorera decimaler i pi med 137 000 decimaler. Det är en otrolig siffra. En av teknikerna för att klara det heter “Palace of learning” och innebär att man föreställer sig en plats man känner väl till, t.ex. arbetsplatsen. Sedan placerar man, eller visualiserar det man vill minnas på olika platser, t.ex. i soffan, vid kaffemaskinen etc. Vi knyter då ny kunskap till redan existerande minnesstrukturer.

Nu är det ju inte längre är så viktigt att memorera fakta. Principen är dock den samma för kunskap av högre nivå. Det handlar om att knyta ny kunskap till existerande minnesstrukturer. 

Du kan t.ex. visualisera hur du utför ditt arbete i olika situationer med den nya kunskapen. Gör som idrottarna och visualisera sekvenser av arbetssituationer där du använder den nya kunskapen. Säg att du lär dig om konsultativ försäljning och har gått igenom frågeteknik. Använd då ett starkt minne av en kundsituation och visualisera hur du skulle ha gjort om du använt frågeteknik istället.

Du kan också skriva artiklar om hur det du lärt i kursen påverkar arbetssättet i din bransch, eller själv lära ut delar av vad  du lärt dig i kursen på t.ex. ett teammöte.

Reflektera

Ett enklare sätt att bearbeta är att lägga in återkopplande reflektioner efter delavsnitt. Exempel på frågor kan vara:

  • Att ställa frågan varför runt innehåll som presenterats i utbildningen.
  • Att reflektera runt frågor som “vad händer om”,
  • Hur påverkar det här det jag redan visste inom …
  • Hur skulle jag kunna använda …

Ett effektivt sätt är att med jämna mellanrum stänga dator eller bok och förklara för dig själv vad du nyss lärt dig. Ännu bättre om du kan förklara för någon annan eller diskutera innehållet i en grupp.

Försök att bearbeta mer komplex kunskap

Bilden nedan kallas Blooms Taxanomi och visar ökad komplexitet av kunskap. Den visar hur kunskap bygger på varandra. För att förstå behöver vi kunna tillräckligt med baskunskaper och för att kunna tillämpa kunskapen i verkligheten så behöver vi förstå hur den används etc.

I vuxenlärande är fokus alltid att kunna använda kunskapen i arbetet, för att göra något. Därför är det viktigare att öva i så verkliga situationer som möjligt. Att kunna svara på testfrågor för att minnas fakta och visa förståelse är en bas, men för att kunna överföra kunskapen till arbetet behöver vi sätta den i ett realistiskt sammanhang.

Ju högre upp du kommer, desto mer användbar blir kunskapen. Du kommer att kunna använda den i många fler fall. Att öva att lösa problem, fatta beslut i scenarios och testa hur kunskapen kan förbättra något i ditt arbete stärker din förmåga att tillämpa kunskapen i de situationer som kan uppkomma i arbetet.

Idag är det ett mål i sig att utveckla så hög kunskap som möjligt. I många utbildningar fokuserar man på att kunna prestera enligt en förutbestämd process. Det är såklart en grundläggande nivå, men med Internet, sociala nätverk, omfattande automation och nu AI som kan analysera och även bidra till beslut så blir det allt viktigare att själv skapa och förbättra arbetet. Fakta och förklaringar finns lätt tillgängliga via datorn, allt fler rutiner och även beslutsfattande automatiseras.

Sikta på att kunna lösa problem, förbättra och skapa ny kunskap, d.v.s. de högre nivåerna.

När jag läser en bok, brukar jag först sammanfatta varje kapitel. Därefter försöker jag förstå hur det hänger ihop med vad jag redan vet och mitt jobb. Slutligen låter jag fantasin skena och tänker på vilka nya erbjudanden, verktyg eller arbetssätt det jag lärt mig skulle kunna innebära.

Glöm dock inte att “botten i pyramiden” är en förutsättning för de högre nivåerna. Utan djup förståelse för ett ämne kan vi inte lösa problem eller skapa ny kunskap, oavsett om informationen går att slå upp i Internet.

Ibland kan vi också behöva lösa svåra problem utan att ha tillgång till internet, t.ex. när vi behöver agera snabbt. Då är det extra viktigt att kunna grunderna. Vi behöver då ett mått av överinlärning så att färdigheter eller svar kommer snabbt och automatiskt.

D - Dela upp i mindre steg

Jag har tidigare beskrivit minnets begränsningar, t.ex. att vi glömmer 90% på en vecka. Jag skall inte gå in i detalj på minnets funktion. Det kan du t.ex. läsa mer i den här artikeln. Här tar jag upp det viktigaste att tänka på.

Den största begränsningen är vårt arbetsminne där vi processer ny kunskap som vi tar in via våra sinnen. Vi lagrar helt enkelt en begränsad del av vad våra sinnen uppfattar. Arbetsminnet blir nålsögat, som i bilden. En enkel riktlinje är att vi kan hålla 5-9 nya koncept i arbetsminnet, vilket bleknar efter ca 30 sekunder. Målet är att bearbeta informationen så att den hamnar i långtidsminnet, d.v.s. nya kopplingar görs i hjärnan.

Begränsningen i arbetsminnet gör att vi behöver dela upp mängden ny kunskap och bearbeta däremellan. Efter några sidor i en bok eller en video på några minuter så behöver du alltså bearbeta på något sätt, t.ex. reflektera, summera eller göra en övning.

Att dela upp handlar också om att ta pauser. Forskning visar att studier i kortare perioder, t.ex. 30 minuter, följt av en paus på 5-10 minuter höjer studieresultaten. Under pausen bör du fokusera på något annat, t.ex. ta en promenad eller lyssna på musik.

Det hjälper hjärnans förmåga till koncentration. Under en längre paus får hjärnan tillfälle att sortera in den nya kunskapen och stärka kopplingarna till existerande kunskap. Det gäller framför allt under sömn.

En metod att använda är Pomodoro, vilket innebär att du arbetar 25 minuter, tar 5 minuter rast. Efter 4 cykler tar du en längre rast på 20 minuter. Det finns många Pomodoro-appar som kan hjälpa till med tidtagningen.

Att dela upp i mindre steg gäller även dina mål för kursen. Vänta inte till efter hela kursen med att pröva din nya förmåga. Ofta består en kurs av många olika delförmågor, eller prestationer, som du skall klara av.

Skall du lära dig spela golf så tränar du de olika grundslagen separat innan du sätter ihop din förmåga och ger dig ut på banan.

I bästa fall är utbildningen indelad i mindre moduler med tydliga mål på vad du skall klara av efter varje modul. Om inte, så delar du själv upp kursen i mindre moduler med tillhörande prestationer.

Hitta sätt att pröva eller demonstrera de här prestationerna. Sök återkoppling för att se om du klarar dem mot kraven som kan finnas i din verksamhet.

Fira att du klarat av delmålen. Det stärker din tro på att du kommer att klara hela utbildningen och din motivation.

E - Bygg på tidigare kunskap

Enligt den senaste hjärnforskningen (läs t.ex. Jeff Hawkins: ”A Thousand Brains”) har vi flera modeller av omvärlden i vår hjärna. Modellerna är i hög grad rumsliga (tänk 3D) eftersom de skapats för att orientera oss i  terrängen, undvika faror, lokalisera byten m.m. Modellerna förändras ständigt med de signaler vi får från omvärlden. Just starkare och ju fler gånger, desto mer bestående förändring. 

Just förändringen av de modeller vi har av omvärlden är det vi kan kalla lärande.

Ett sätt att utnyttja det här är att “prima” hjärnan, d.v.s. förbereda på vad som kommer. Det ökar uppmärksamheten och beredskapen att lära nytt. Skall du t.ex. lära dig en ny metod för att facilitera “brainstorming” så kan först du visualisera hur du gör idag, vad som fungerar bra, och vad som kan förbättras.

En effektiv metod är också “stegvis förklaring”. Om du har en stor mängd kunskap att ta dig an, t.ex. hur en bil fungerar eller hur styret av ett land fungerar, så är det mindre effektivt att börja i ena änden och går seriellt igenom all information. Börja istället med en översiktlig beskrivning av det viktigaste och jämför med vad du redan vet. Sedan tar du en av delarna och beskriver den översiktligt. Sedan går du vidare tills du kommer till detaljerna. På det sätt bygger du hela tiden vidare på vad du redan vet.

Om vi tar en bil så börjar du kanske att beskriva alla stora komponenter och hur de samverkar, sedan beskriver du motorn i stort, därefter tändsystemet till du kommer till ingående komponenter.

En av de viktigaste faktorerna för vuxenlärande är att kunna sätta det vi lär i ett sammanhang. Framför allt för att förstå hur vi har nytta av det vi lär. När du lär dig mycket nya detaljer, skall du därför ofta stanna upp och koppla det till dina övergripande mål.

Så här kan du tänka:

  • De här kunskaperna bidrar till att jag kan GÖRA det här.
  • Det bidrar till att jag kan PRESTERA så här i jobbet.
  • Det bidrar till att jag kan nå det här MÅLET.

F - Variera ditt lärande

Just att lärande handlar om att förändra synapser, d.v.s. minnesstrukturer, gör att vi lär bättre om vi kan koppla kunskapen till större strukturer. Förmågan att tillämpa kunskapen, ”lärtransfern”, blir bättre. Därför kan det t.ex. vara fördelaktigt att lära flera kompetenser samtidigt. Jag pratade tidigare om personen som ville bli programmerare, som då behövde lära sig ett språk, t.ex. Python, en utvecklingsmiljö (Visual Studio) och ett arbetssätt, t.ex. SCRUM.

Bäst blir då effekten om du lär dig alla de här samtidigt, d.v.s. växlar mellan kurser som hanterar ovanstående.

Du kan t.ex. växla ämne mellan dina 25-minuters studie-sessioner.

Att för ensidigt studera en metod eller försöka memorera en viss kunskap leder alltså till sämre förmåga när du skall tillämpa kunskapen. Försök att variera övningar så mycket som möjligt. Hitta olika vinklar, scenarios och problemställningar. Bäst är om du också har möjlighet att variera kunskapskällorna. Att använda material från en enda lärare eller kursutvecklare ger en ensidig bild av kunskapen du skall lära.

Komplettera med artiklar och studier i ämnet. När du t.ex. är klar med en modul i kursen så kan du ställa dig frågan “vad säger andra om det här”. Gör en sökning eller fråga ChatGPT/BARD.

Variation stärker både kopplingarna i hjärnan och motivationen. Variera därför också gärna metoderna för lärande. Blanda text med att se video. Lägg till problem eller spel. Pröva microlärande i ämnet. Diskutera i en Community.

G - Repetera för att inte glömma

Som jag beskrev tidigare är lärande lika med de kopplingar (synapser) vi har i hjärnan. Bilden nedan visar hur kopplingarna kan se ut.

Hjärnan består av ca 90 miljarder neuroner, som i sin tur kan ha tusentals kopplingar, synapser, med andra neuroner. De här kopplingarna är den kunskap och färdigheter vi besitter. En koppling skapas genom att flera neuroner tänds samtidigt. “What fire together, wire together”.

Styrkan i kopplingarna beror på hur många neuroner som tänts (t.ex. genom att engagera många sinnen och känslor) och hur många gånger det repeterats. Om vi inte använder en koppling, så försvinner den med tiden. Fördelen med det här är att vi hela tiden kan omprogrammera hjärnan.

Det som repeteras väldigt många gånger blir till starkare koppling, då bildas ett skal (myelin), och kopplingen blir ca 100 gånger snabbare. Den här typen av koppling styr många av kroppens autonoma funktioner men också sådant som t.ex. bilkörning.

För att göra en lång beskrivning kort. Vi behöver använda det vi lär i en utbildning, ju oftare, desto bättre. Idealt är förstås att börja använda kunskapen i arbetet direkt. Så ser det dock verkligheten oftast inte ut. Vi gör ju olika uppgifter varje dag. Bygger vi dessutom en framtida förmåga, t.ex. för att kunna ta ett nytt jobb, så blir det svårt att praktisera det vi lärt just nu.

Att repetera blir därför en viktig fråga för att upprätthålla kunskapen och etablera hållbara synapser. Det finns många teorier runt det som kallas “spaced repetion”, vilket betyder att vi repeterar med visst mellanrum. Idén är att lyfta glömskekurvan enligt bilden.

Det finns flera olika förslag på tiden mellan repetitioner och på appar som kan stötta. Den här artikeln ger en del förslag. Ett exempel på vad forskning visar är att repetera efter 1, 7, 16 och 35 dagar.

Som jag beskrivit ovan minns vi mer ju mer vi kan koppla kunskapen till realistiska situationer som vi kommer ihåg. Det betyder att det är bäst att öva hela förmågan vid jämna tillfällen. Går inte det så kan vi bryta ner förmågan i delar som vi övar med jämna innehåll. Försök att träna på så “hög” nivå som möjligt, d.v.s. lösa verkliga problem, fatta beslut etc,

Forskaren Anders Ericssons har studerat hur man snabbt når hög förmåga inom ett område, t.ex. att spela ett instrument eller en idrott. Den mönster han såg hos de som är framgångsrika kallar han “Deliberate Practice” – de tränar väldigt fokuserat. Även om det handlar om att blir riktigt bra inom t.ex. en sport, så finns det lärdomar att tänka på när du skall repetera och träna dina ny förmågor:

  • Ha ett tydligt mål.
  • Bryt ner träningen i mindre hanterbara steg.
  • Träning skall vara fokuserad och utan störning.
  • Träna på gränsen av vad du klarar av.
  • Öva varje del tills den är perfekt.
  • Säkerställ direkt återkoppling och kontinuerlig förbättring.
  • Ställ in en regelbunden träningstid som fungerar långsiktigt i vardagen.
  • Ha en strukturerad plan med gradvisa förbättringar.

Oftast kan vi snabbt hitta fakta eller få förklaring på koncept via Internet eller AI. För att lösa problem eller ta beslut snabbt och effektivt kan vi ibland dock fortfarande behöva memorera lägre nivåer av kunskaper, d.v.s. fakta och koncept av olika slag.

Det fungerar på samma sätt, men bör främst genomföras i form av test. Det gör att vi övar på att återkalla informationen snabbt i minnet. Här finns mängder av appar som kan hjälpa till. De mest kända är kanske Quizlet och Kahoot. Det finns också verktyg som har “spaced repetition” inbyggt som Edapp och Mochi.

H - Sök återkoppling på dit lärande

Centralt för lärande är att få återkoppling. I tidiga skeden är det viktigt för att du skall se vad du redan bemästrat och var du behöver lägga mer energi. Det enklaste sättet är förstås att ta de testfrågor med återkoppling som vanligen finns i utbildningen.

I takt med att du börjar tillämpa din kunskap behöver du också återkoppling på ditt resonemang och när du övar din förmåga i verkliga situationer.

I många avancerade utbildningar, t.ex. bootcamps, ingår en mentor (handledare) som ger återkoppling på dina uppgifter och projekt. I de flesta utbildningar saknas det dock. Sök då en mentor eller en kollega som redan behärskar förmågan och be om återkoppling på dina övningar.

De kan ge återkoppling på det du gör bra och det du behöver förbättra. De kan ge förslag på hur du kan förbättra ditt arbete.

Du kan också använda en Community för att få återkoppling. Beskriv dina uppgifter, hur du löst dem och diskutera med andra hur det kan göras bättre.

Läs mer i artikeln “Så ökar du ditt lärande av och med andra” om hur du kan använda återkoppling för att förbättras. De viktiga är att vara öppen för återkoppling, även den återkoppling du inte vill höra. Fråga också efter förtydliganden och hur du kan göra i stället.

Skapa din plan (lärresa)

En lärresa visar i vilken ordning du stegvis utvecklar din förmåga och hur det går till. Du kanske funderar varför du själv skall ta fram en lärresa, finns det inte färdiga utbildningar?

Jo, så därför skall du skapa din lärresa parallellt med att du letar efter en “färdig utbildning”, vilket jag beskriver i nästa kapitel. Här är några anledningar till att du behöver lägga egen energi på din lärresa:

  • Det är inte säkert att utbildningen i alla delar leder till samma mål som du har satt.
  • Det är inte säkert att innehållet är helt relevant för din arbetssituation.
  • Det är ganska troligt att utbildningen INTE fyller principerna för lärande ovan.

Så hur gör du? Här kommer några steg:

Tydliggör önskade prestationer så långt du kan

I steg 1 ovan definierade du dina mål, d.v.s. vilken eller vilka förmågor du ville bygga upp. Jag beskrev också metoden “Impact Mapping” där du bryter ner dina mål till vad du skall kunna göra, dina beteenden. Ju mer du känner till om det, desto bättre. Sannolikt vet du inte så mycket om det inledningsvis om du t.ex. är intresserad av en ny roll. Gör därför intervjuer med personer som har rollen och titta på rollbeskrivningar.

Lista alla prestationerna du behöver kunna bemästra.

Fundera på hur du skall bemästra prestationerna

Fundera nu, men hjälpa av principerna för lärande ovan, hur du effektivast bemästrar prestationerna. Det är bra om du redan frågat andra eller gjort research om bästa sättet.

Börja med hur du stegvis skall öva och sedan tillämpa i verklig miljö. Lista sedan stöd du kommer behöva för att bemästra prestationen. Det kan handla om en mentor, informationsstöd, guider eller lektioner. Försök att få in momenten A – H ovan.

Skapa din resa

Du har nu ett antal aktivitet och behöver ordna dem i ett effektivt flöde. För varje prestation eller delmål skapar du ett flöde som börjar med motivation och slutar med att tillämpa förmågan:

Förbered lärande

  • Börja med att beskriva slutmålet, hur det utförs i verkligheten, se exempel eller observera någon som utför prestationen. Få med hur det skapar värde för dig.
  • Lägg till en översikt av ämnesområdet, hur det hänger ihop. Jämför också med vad du kan idag inom området.

Lär dig delmomenten

  • Starta med uppgifter “att göra”, problem eller scenarios.
  • Lägg till informationen som behövs för att klara uppgifterna.
  • Lägg till aktiviteter för återkoppling på uppgifterna.

Förbered tillämpning

  • Summera och reflektera över delmomentet.
  • Utvärdera din förmåga genom tester eller återkoppling från någon annan.
  • Planera hur du skall fortsätta öva på delmomentet i din vardag.

Det här flödet går igen i hela din lärresa, för varje delmoment. För hela utbildningen kan du också tänka på det här:

Innan utbildningen:

  • Etablera målen med din chef. Planera möjlighet till tillämpning och återkoppling.
  • Etablera vanor för att hålla motivationen uppe.

Efter utbildningen:

  • Sammanfatta det viktigaste, slutsatserna du drar för ditt jobb.
  • Skapa ev. dokumentation som gör det lätt att slå upp frågor när du väl behöver dem.
  • Planera hur du skall använda kunskapen. Schemalägg tillfällen för att experimentera i arbetet.
  • Säkerställt tillfällen med återkoppling.

Eftersom du troligen har många mål/ moment att ta dig igenom, som vart och ett har flera delmoment så är det bra att tänka på ordningen även för dessa:

  • För att lära processer eller hur något funkar så är det bäst att börja med den övergripande funktionen för att sedan bryta ner till delarna.
  • För komplexa färdigheter gör du tvärtom. Du börjar med en del och finslipar tills du kan den och sätter sedan samman allt fler delar och bygger helheten.
  • Börja generellt med det enkla och gå till det svårare för att upprätthålla självförtroende och motivation.

Precis som med fysiska resor så kan du förstås sätta ihop din lärresa själv. Det är vad mina tidiga artiklar i den här serien handlar om.

Men du kan också “köpa” ett färdigt paket. En utbildning kan sägas vara en “charterresa” för lärande. Någon annan har satt ihop delarna som behövs för att du skall utveckla förmågan.

Det här är en iterativ process. Troligen vet du inte så mycket om detaljerna i din lärresa inledningsvis. Skapa en ungefärlig lärresa som skulle passa dig. Leta sedan efter en utbildning som passar dig. Ingen kommer göra det perfekt, så ta den som ligger närmast. Slutligen kompletterar du den så att den blir helt relevant mot dina mål och följer principerna ovan för att verkligen bygga dina förmåga.

4 – Komplettera “färdiga” utbildningar

Hitta utbildningen

Så hur hittar du en utbildning som kan utgöra basen i din lärresa?

Finns utbildningen i din organisations LMS så kan du stanna här. Sannolikheten är dock inte så stor, speciellt inte när det gäller att bygga framtida förmågor. Det är troligt att du behöver leta i något av de många online kursbibliotek som finns.

Det första steget är att hitta de sökord du kan använda för att söka efter kursen. Det börjar med ditt mål och hur du tänker dig att använda din nya förmåga. Vad du skall kunna göra.

Jag vill kanske bli bättre på marknadsföring. Men vad exakt är det jag skall kunna göra? Vilken typ av marknadsföring? En del vet jag, typ marknadsföring av professionella tjänster, content marketing, SEO m.m.

Jag kan också söka eller låta ChatGPT eller BARD beskriva vad som är viktigt inom marknadsföring inom professionella tjänster, vad man gör som framgångsrik marknadsförare.

Är det en yrkesroll som du söker så finns det ofta kompetensdefinitioner att söka på. Branschorganisationer brukar lista viktiga kompetenser. Din organisation kan också ha ett system som visar viktiga kompetenser för rollen. Generella tjänster som O*NET Online visar kompetenskraven för många yrken.

Nästa steg är att söka. Du kan söka via Google med sökorden eller låta ChatGPT hitta kurser som motsvarar alla dina sökord. Med ChatGPT kan du också lägga till begränsningar, som t.ex. “de med bäst betyg”.

Med tanke på att det finns mer än 12.000 kursbibliotek så är det svårt att hitta den bästa kursen. Ett stöd är då sajten ClassCentral som omfattar 150.000 kurser från de största kursbiblioteken.

Här kan du söka med dina sökord, men också efter nivå, hur lång utbildningen skall vara, om den skall vara gratis, vilket språk m.m.

Använd också ditt nätverk och fråga efter tips, t.ex. i din LinkedIn grupp.

När du väl hittat ett par kandidater till kurser så gäller det att utvärdera. Gå igenom kursbeskrivning och curricula och se om dina ämnen ingår. Sök på lärare om personen är en auktoritet inom området. Titta på betyg och även på kommentarerna för kursen. Ta eventuella fria lektionsavsnitt för att bedöma relevans och kvalitet. Vilken form av stöd för aktivitet finns? Finns det projekt eller labbar? Finns det en Community? Går det att ställa frågor till läraren? Ett bra program innehåller momenten A-H som jag beskrev ovan.

Passar innehållet din stil att lära? Är du t.ex. beredd att sitta många timmar och titta på en videoföreläsning?

Översikt av större kursbibliotek

Det finns som sagt en stor mängd kurser i de olika kursbiblioteken. De har också en lite olika inriktning och upplägg. Här kommer en kort beskrivning av de största:

Coursera

Coursera bygger på både akademiska kurser från över 300 universitet och från ledande företag som Google, IBM, Accenture, BCG och Microsoft. Det här är den största tjänsten med över 90 miljoner registrerade elever och 5.800 utbildningar.

Generellt är det erkända professorer eller “thought leaders” som leder utbildningarna. De är lite mer omfattande än andra kursbibliotek och är typiskt 6-8 veckor långa.

Målgruppen är huvudsakligen vidareutbildning för yrkesarbetande. Kurser kostar ca 300 – 800 kr per månad och uppåt. För 4.000 kr får du fri access i ett år. För en extraavgift kan du få riktiga examen från Universiteten. Här finns också certifieringar och micro-examina.

Innehållet är huvudsakligen videobaserat av typen föreläsning. Allt tal finns som text (”transcript”). Till det kommer diskussionsforum, testfrågor och inlämningsuppgifter som rättas av andra deltagare i kursen.

I vissa utbildningar finns mer uppgiftsbaserade övningar, t.ex. i programmering.

Coursera har rätt nivå för att på allvar bygga nya förmågor som kan behövas i din karriär. Du går i ”klasser” tillsammans med andra och kommer ha tillgång till både lärare och andra elever. Det som oftast saknas är möjligheten att tillämpa. Det är något du få addera själv.

Linkedin Learning

I Linkedin Learning hittar du 17.000 kurser inom en stor mängd områden. Kurserna är ofta på en mer grundläggande nivå och omfattar vanligen nån timme föreläsning via video.

Kurserna har begränsad interaktivitet med testfrågor i slutet av varje kapitel. I vissa fall övningar som du gör utanför kursen. LinkedIn Learning Groups möjliggör samarbete runt vissa ämnen och kan vara kopplade till utbildningar. Här kan du ställa frågor och dela kunskaper runt ett ämne. Det är också möjligt att sätta ihop kurser för att för olika certifieringar.

Det finns stöd för att sätta samma utbildningar som behövs för en viss roll och det går att sätta både karriärmål och mål för lärande per vecka. S.k. lärvägar är samlingar av kurser som leder till ett vist mål.

Linkedin har en omfattande process för att godkänna instruktörer som ofta är “thought leaders” inom sina områden. Med data från 700 miljoner användare på Linkedin matchar man också de behov som finns för tillfället.

LinkedIn Learning ingår i ”LinkedIn premium” men kan också licensieras separat för 300 kr per månad.

Kurserna är oftast kortare och på lite lägre nivå än Coursera. Bygger du en ny förmåga, så kommer du att behöva sätta ihop flera kurser. Du går kurserna på egen hand, så du har inte stödet från andra. Du får inte heller stödet att tillämpa din kunskap. Många tycker också att innehållet är väldigt ”amerikanskt” och generellt. Samtidigt finns det ett brett utbud som kan utgöra basen i din lärresa.

Udemy

Ett alternativ till Linkedin Learnign är Udemy med över 200.000 kurser och 60 miljoner användare. Affärsmodellen är lite annorlunda och man betalar per utbildning. Typisk kostnad är 2-300 kr per kurs, som oftast kan vara lite längre än kurserna i LinkedIn Learning. I affärsmodellen ingår också möjlighet för vem som helst att publicera kurser och ca 75.000 lärare bidrar till innehållet.

Upplägget liknar LinkedIn Learning, men har också funktioner för att schemalägga i din kalender eller få påminnelser via SMS.

Kvaliteten säkras av användarbetyg, kommentarer och omfattande data och beskrivningar av kursen. Det går också att se många delar av en kurs gratis innan man bestämmer sig för att köpa den. Slutligen kan elever skicka feedback direkt till lärare som har en stor mängd data till sin hjälp för att vidareutveckla kurserna.

Lärarna får en stor andel av kursintäkten vilket gör det attraktivt för experter att snabbt lägga ut kurser inom nya ämnen. Bedömare som Josh Bersin menar att innehållet på Udemy uppdateras betydligt mer ofta och är mer relevant mot dagens teknik- och affärsutmaningar än vad andra bibliotek är.

Jag skulle dock säga att samma kommenterar som gäller LinkedIn Learning också gäller Udemy. Du kommer behöver komplettera med stöd för tillämpning, återkoppling och gruppdiskussioner.

Pluralsight

Pluralsight skiljer sig från ovanstående kursbibliotek genom att fokusera på IT och digital transformation. Det finns ca. 7000 kurser och väldigt mycket mer resurser i from av kompetensbedömningar, övningar, webinar, bloggar, labbar, guider, rapporter m.m.

Kostnaden är ca 2.500 till 5.000 kr per år.

Fokus är på roller och skills och det finns omfattande utvärderingar där du kan utvärdera dina skills och jämföra med branschen. Utbildningar kan vara längre s.k. lärspår med flera sammansatta utbildningar för den roll man vill utveckla.

Kurserna är betydligt mer interaktiva jämfört med t.ex. LinkedIn Learning. Här finns t.ex. labbar, projekt och stöd från experter som ger återkoppling på projekten.

Slutligen finns också ett omfattande stöd att mäta produktivitetsdata direkt i arbetet, jämföra med andra, analysera orsaker och få förslag på förbättringar.

Kurser i Pluralsight är betydligt mer utformade för att bygga ny förmåga än kursbiblioteken ovan. Begränsningen är förstås att kurserna bara finns inom IT.

Bilden nedan är exempel på den data en användare får från verktyget Flow, som mäter effektiviteten i arbetet. Pluralsight går hela vägen när det gäller att säkra effekten av lärande i arbetet.

Udacity

Ett sista exempel är Udacity som är en onlinetjänst, men som fungerar mer som en s.k. ”Bootcamp”. Bakom Udacity står många av de stora bolagen och tjänsten används i många reskilling-initiativ.

Utbildningarna är längre, typ 4 månaders deltidsstudier (typiskt 10 timmar per vecka) och syftar till att nå s.k. “Nano Degrees” inom olika områden.

Målgruppen är huvudsakligen företag som erbjuds program för reskilling, med bedömning av utvecklingsbehov och mätning av effekt. Udacity kallar tjänsten “Talent Transformation”.

För individer finns det rollbaserade program, t.ex. “Self-Driving Car Engineer”. Syftet med utbildningen är att kunna ta en sådan roll. Utbildningen är huvudsakligen projektbaserad och man får en verifierad  mentor som stöttar och ger återkoppling på projekten. Inom IT bygger kurserna på interaktiva labbar  med programmering.

Utbildningarna bygger på verkliga projekt med en stor uppsättning av guider och artiklar för att stötta. Det är mer ett informellt lärande än den typ av videoföreläsningar som finns i t.ex. Linkedin Learning.

Communitys och virtuella klassrum används för att diskutera och ge stöd till eleverna.

Kurserna är dyrare (typ 4.000 kr per månad), men innehåller betydligt mer än andra bibliotek, t.ex. också ett karriärstöd för att hjälpa eleven att hitta ett jobb inom den nya rollen.

Svenska kursbibliotek

Ett problem med de kursbibliotek som jag listat är att det finns få kurser på svenska. Här är dock ett par kursbibliotek på svenska:

  • Diploma – Den svenska motsvarigheten till ett online kursbibliotek. Den innehåller några hundra eKurser inom ett brett område. Utbildningarna är huvudsakligen videobaserade föreläsningar med tester efter varje kapitel.
  • Utbildning.se – Här hittar du 9.000 utbildningar på svenska inom de flesta yrkesområden, varav knappt hälften också ges som utbildningar online. Det finns inget gemensamt format för utbildningarna, utan det är helt upp till de olika svenska leverantörerna. Man kan säga att det är en marknadsplats för svenska utbildningsleverantörer.
  • MyFlow – En ny tjänst med utbildningar, inspelade föreläsningar och coaching. Biblioteket håller på att byggas upp och har idag ca. 250 utbildningar och inspelningar.
Generellt finns det inte lika mycket innehåll på svenska som på engelska. De svenska biblioteken har inte  heller kommit lika långt i att erbjuda inbyggt stöd för lärande eller att kvalitetsgranska lärarna. 

Komplettera utbildningarna och skapa din lärresa

Att använda en färdig utbildning innebär att du spar tid, någon annan skapar lärresan åt dig. Som jag beskrev innan så är det dock inte säkert att den är helt relevant för ditt syfte. Det är också synen från en enstaka expert eller lärare som presenteras i utbildningen. Slutligen är många utbildningar inte speciellt effektiva i att bygga förmåga. Det saknas många steg i att etablera en ny förmåga.

Det är här du kommer in i bilden. Ingen utbildning når hela vägen i att vara relevant, motivera dig att genomföra och erbjuda tillämpning som verkligen bygger den förmåga du behöver. Det är något du behöver lägga till. Många framgångsrika personer i näringslivet läser mest böcker, men bygger ändå förmåga genom att pröva idéerna i arbetet och diskutera med andra.

Utgå från din lärresa som du tog fram i steg 3 och se vad som saknas i din “färdiga” utbildning. Komplettera sedan med det som saknas t.ex. övning och experiment i arbetet, stöd från mentor, kunskapsdelning i Communitys, återkoppling från kollegor, fördjupning med artiklar, videos och böcker.

5 - Schemalägg lärande i vardagen

I min artikel ”6 steg för att öka din motivation att lära” beskriver jag olika sätt som vi kan öka vår motivation, från syfte och inre motivation till extern motivation som belöning.

Det är viktigt att arbeta med motivationen, samtidigt är motivation en färskvara, den klingar ut. Vårt fokus kanske var brännhett när vi startade processen, med tiden dyker andra prioriteringar upp som tar vår medvetenhet och vårt fokus.

Nyckeln heter att skapa vanor och strukturer för att arbeta med lärande. I det enklaste fallet schemalägger vi tid i vår kalender. Tyvärr kan också det prioriteras bort.

Att få lärandet hända är alltså en stor utmaning. Här kommer några saker att tänka på.

Säkerställ fokuserat lärande

Mycket lärande sker hela tiden när vi arbetar. Det jag beskrivit i mina artiklar om lärande av erfarenheter, andra och omvärld är en naturlig del i arbetet. T.ex. att reflektera eller dela kunskaper.

Att utveckla en helt ny förmåga, där vi behöver hjälp av utbildning, är något som inte lika enkelt passar i vardagen. Det vi gör i arbetet idag är troligen något annat än förmågan vi vill utveckla, liksom det vi diskuterar med andra.

Vi behöver därför sätta av separat tid för lärande. Det här lärandet är också kognitivt svårt. Forskning visar att störningar drastiskt reducerar resultatet, så se till att:

  • Undvik att göra något annat samtidigt, t.ex. svara på mail när du lyssnar på en video.
  • Stäng av alla notifieringar från email, Teams, mobilen m.m.
  • Var på ett enskilt ställe där kollegor eller familj inte stör.
  • Se till att ha en miljö som passar dig, t.ex. inte för mycket oreda eller en skärm som lockar till sociala media.

Jag beskrev ovan vikten att kunna fokusera maximalt med pass som inte är längre än 30 minuter och raster däremellan. Möjliggör också för längre raster där du går ut och tar en promenad. Fokusera på annat, t.ex. omgivningen och naturen (kallas ”diffuse mode”) för att låta hjärnan processa det du lärt dig och skapa nya kopplingar/synapser.

Att studera på kvällen har fördelen att din hjärna processar vad du lärt dig under natten. Jag behöver kanske inte säga att tillräckligt med sömn och fysisk aktivitet ökar förmågan till koncentration.

Upprätthåll motivationen

Jag beskrev ovan vikten av motivation för ditt lärande. Motivation är dock en färskvara. Du kan behöva fylla på den då och då. Några saker du kan göra:

  • Reflektera då och då över dina mål, hur det kommer att vara när du når målen och hur utbildningen bidrar.
  • Dela upp utbildningen i mindre steg och ge dig själv belöningar när du når dina mål.
  • Se till att bygga självförtroende genom att steg för steg öka svårigheten.
  • Inkludera riktiga utmaningar som ger dig självförtroende när du klarat dem.
  • Pröva din ökande förmåga i jobbet för att uppleva nyttan i det du lär.

Skapa ett socialt sammanhang

Av alla sätt att säkra motivationen och se till att lärande blir av så ligger socialt sammanhang bäst till. Att ta utbildningar tillsammans med andra skapar ett socialt åtagande som vi inte så lätt skippar.

Många av utbildningarna som du tar online genomförs i grupper med andra. Annars kan du också ta utbildningen som en studiecirkel. Ni ses vid jämna intervall, diskuterar vad lärt er, hjälper varandra med frågor, diskuterar olika lösningar på övningar och vilka ytterligare resurser som finns i ämnet.

För en del utbildningar finns Communitys, där du kan göra de här sakerna online. Du kan också skapa en egen Community i LinkedIn eller någon annan social plattform.

Ibland är resan lång, speciellt när du skall utveckla en helt ny förmåga inom ett område där du saknar erfarenhet. Då är det vettigt att fråga någon som redan har rollen att vara mentor. Den personen kan hjälpa dig med svårigheter och peka på resurser och vägen framåt.

Att vara med i en Community, eller ännu mer, att arbeta med andra som har förmågan du söker är också viktigt för att få inspiration och motivation. Det ger dig möjligheten att lära av att observera andra. Det gäller inte bara personer som har rollen, utan också andra som kanske är duktiga på att lära sig nya förmågor. Du kan inspireras av studietips.

Ha chefen och din respektive på din sida

Att utveckla en helt ny förmåga tar tid och engagemang. Tiden behöver tas någonstans. Skall du använda arbetstid, så behöver du frigöras från andra arbetsuppgifter. Det gör att du behöver chefen på din sida. Din chef kan också med sitt nätverk hjälpa till att hitta mentorer och andra resurser som stöttar din utveckling. Chefen kan ge dig nya ansvar där du kan tillämpa dina kunskaper och även ge dig återkoppling.

Det här gäller även i din familjesituation. Skall du använda kvällstid till studier, så är det viktigt att din respektive hejar på, är engagerad i ditt mål och förstår insatsen.

Skapa ditt schema

Lägg till slut upp ditt schema i kalendern. Sätt dina mål när du skall vara klar med olika delmoment. Skapa det sociala trycket och belöningen vid varje delmoment.

Blocka tid i din kalender och förstå vilken typ av störningar som hindrar dig från att studera fokuserat. Hitta sätt att komma runt hindren och skapa en studiemiljö som är fri störningar. Ställ in “tyst tid” i Microsoft 365.

Fundera också på när under dagen du har som mest mental energi och när du är som minst störd av arbetet. Det kan vara att du går upp en timme tidigare, under lunchen eller kanske under kvällen. Många blockar av fredag eftermiddag för lärande. Min erfarenhet är dock att energin kan vara slut då och att det finns risk att tiden går till uppgifter som tagit längre tid under veckan.

6 - Etablera förmågan

Skapa förutsättningar för att tillämpa

Som jag beskrev ovan är den viktigaste komponenten i utbildningen “att göra”, d.v.s. att tillämpa förmågorna du lär dig i så realistisk miljö som möjligt. 

Att lyckas börjar med det börjar redan innan du tar utbildningen. Du behöver säkra att du ens har möjligheten att få tillämpa vad du lär dig. Du pratar med chefen om att du vill ha nya arbetsuppgifter där förmågorna ingår, du söker ett nytt jobb, du ändrar själv ditt arbetssätt för att inkludera förmågorna.

Det handlar alltså om att få tillfälle att tillämpa förmågorna.

Det kan också handla om stödet. Även om det finns tillfälle så kan processer, eller värderingar “så här brukar vi göra” favorisera andra typer av beteenden och hindra att vi använder våra nya förmågor. Även det är något du behöver bädda för redan innan.

Lista alla externa hinder och fundera på hur du kommer runt dem.

Stötta prestationerna

Det finns mycket att tänka på när du skall tillämpa dina nya förmågor. Detaljerna är svåra att komma ihåg. Ett bra sätt är då att skapa egna instruktioner med de nya metoderna.

Själv har jag många sidor i min anteckningsapp – Notion – som beskriver hur jag kan arbeta bättre med marknadsföring och försäljning. Det är en blandning av egna erfarenheter och ”best-practice” som jag tagit till mig i böcker och kurser, ofta bearbetade för att passa min situation.

Jag har också påminnelser att gå in och se över mina anteckningar för att påminna mig själv och uppdatera med nya erfarenheter jag fått när jag tillämpat vad jag lärt mig.

En del instruktioner har jag byggt in i mallar som jag t.ex. använder vid samtal med kunder.

Våga vara en nybörjare

Till slut handlar det om dig själv. Att börja med en ny förmåga innebär i sig av vi blir nybörjare. Kanske har du ett effektivt arbetssätt idag som du behöver ändra. I början kommer du att göra misstag och minska dina prestationer innan du verkligen bemästrat den nya förmågan.

Du behöver acceptera att du är nybörjare och att du kommer att göra misstag. Alla gör misstag när de lär något nytt. Tänk på vad du kommer att kunna åstadkomma i längden.

Skapa nya vanor

Ett annat hinder är dina invanda beteenden. Jag beskrev ovan att de efter ett tag blir automatiska. De blir då svåra att ändra och dina nya beteenden behöver mycket stöd för att bli till vanor.

Att skapa vanor är en krävande process. Det krävs många veckor av att nöta ett nytt beteende innan det blir till en ny vana.

Att skapa en ny vana handlar om att identifiera vilken trigger som du skall använda för att tillämpa beteendet och sedan belöna dig själv när du gör det.

Ett uttryck att minnas är “det skall vara lätt att göra rätt”. Följer du rutiner och processer så kan du se till att få ändringar i dessa. Du kan sätta upp “lappar” och påminnelser på platser, t.ex. i system där du skall göra annorlunda. Du kan skapa påminnelser för att följa upp dina nya beteenden.

Exempel på verktyg är svenska “Gamechanger”. Andra är “Habitica” och “Headspace”.

Försök inte att etablera alla nya beteenden på en gång. Gör en plan för hur du skall etablera dem och sätt mål. Börja med en enkel vana och fira när du ha bemästrat den. Ta små steg. En tumregel är att du behöver upprepa vanan 21 dagar för att den skall etablera sig. Oavsett antal dagar så tar det tid. Glöm inte att belöna dig själv efteråt med något som du tycker mycket om.

Ta hjälp av andra

Det är också viktigt att ta hjälp av omgivningen för att etablera dina vanor. I bästa fall hittar du en coach som kan hjälpa dig. Ett annat sätt är att gå med i en grupp eller “Community” där du får stöd och tips. Du kan läsa mer i min artikel om att “lära av andra”.

Fördjupa kunskapen

Många av dagens yrken bygger inte i första hand på “att göra”, d.v.s. att vi gör något fysiskt, i ett system eller  följa förutbestämda scheman, t.ex. vid kundbesök. Med automatisering så följer vi allt mindre förutbestämda rutiner.

Vi är alltmer s.k. ”kunskapsarbetare” Det handlar i stället om att skapa något, lösa problem, ge råd eller fatta beslut där ny kunskap påverkar våra handlingar. Det kan ta lång tid mellan att vissa situationer inträffar. Vi får få tillfällen att tillämpa och riskerar att glömma bort.

Då handlar det om att repetera kunskapen så att den integreras i långtidsminnet som vi beskrev ovan. Ett sätt att göra det i arbetet är att se till att vi fördjupar oss inom kunskapsområdet. Att vi läser artiklar, rapporter m.m. om ämnet. I artikeln ” Lär mer av kunskapen i omvärlden” beskriver jag hur du integrerar informationsflödet i ditt dagliga arbete.

Vidareutveckla din förmåga

Säkerställ att du fortsätter din utveckling. Att då går från enkla beteenden, nöter in dem, utvärder och belönar dig, för att sedan ta dig an mer komplexa situationer. Det skall ingå i din plan från början.

Du kan tillämpa tankesättet i artikeln “Så lär du mer av erfarenheter”. Som ”kunskapsarbetare” har du större frihet att lägga upp din arbetsdag. Se till att lägga in nya delar av din förmåga i din “To-Do”. Schemalägg tid när du kan experimentera eller öva på din förmåga. Skriv artiklar för att bearbeta och fördjupa din kunskap.

Stegvis ökar du din självständighet och klarar att utföra allt mer på egen hand. Notera och fira den ökade självständigheten och hur du alltmer kan bidra till gruppen och andra. Notera också hur du kommer närmare din vision och ditt slutmål.

I takt med att du utvecklar din förmåga så rör du dig uppåt längs s-kurvan. Du är i allt mindre behov av en lärare, handledare, mentor som guidar dig för att utföra prestationen.

Du fördjupar olika aspekter av din förmåga genom att läsa artiklar, se videos och rapporter inom området. Du prövar tips och idéer du får i arbetet, experimenterar, tar återkoppling, reflekterar och förbättrar din förmåga.

Dina lärdomar delar du med andra, diskuterar och får tips som ytterligare ökar din förmåga. Du utvecklas allt mer genom att lära av erfarenheter, information och andra.

Slutord

Att utveckla nya förmågor kräver mer än bara utbildning, vilket jag hoppas framgått ovan. Det är när vi saknar tidigare erfarenhet eller kunskap som vi mest behöver utbildning. Har vi tur så får vi ett omfattande stöd av lärare, pedagoger och experter som utformat upplägget. 

I väldigt många fall, jag skulle säga de flesta, så får vi mindre stöd. Det kan gälla utbildningar på sajter som LinkedIn eller Udemy, endagars kurser som vi tar på stan, företagets eKurser eller utbildningar som experter på företaget håller.

Risken, om vi inte gör något åt det, är att vi slösar tid och energi. Värdet av att ha gått en tvådagars utbildning är låg om vi inte fått chansen att öva eller tillämpa på några månader.

Jag hoppas den här artikel har gett dig uppslag på metoder och moment som du kan använda för att komplettera utbildningar så att effekten öka. Målet är ju att bygga ny förmåga som verkligen bidrar till dina mål.

Nästa artikel - din personliga lärmiljö

Jag har i 6 artiklar beskrivit hur du kan utveckla din förmåga att lära. Jag har fokuserat på metoder och vanor som du kan använda. I några fall har jag också beskrivit teknik som kan hjälpa till, t.ex. för att söka, få råd, samla informationsflödet eller samarbeta i Communitys.

I nästa artikel tar jag ett helhetsgrepp och beskriver verktygen du kan använda för att skapa din personliga lärmiljö. Jag kompletterar också med de verktyg teamet kan använda för att skapa en lärande miljö för teamet i arbetet.

Läs mer

Jag utlovade inledningsvis länkar till de teorier som ligger till grund för det jag har beskrivit. Med 30 år i branschen har jag förstås både byggt erfarenheter och tillämpat en hel del bästa praxis och forskning. Det går inte att lista allt här. Vill du läsa mer så har jag i alla fall listat lite av den viktigare forskningen nedan: