Learnability eller förmåga till lärande är avgörande för att hänga med i dagens snabba utveckling och förbli anställningsbar. Enligt World Economic Forum behöver vi i genomsnitt lägga 4-5 timmar i veckan för att klara de omställningar som digitaliseringen innebär. Det är en stor ökning som ställer krav på ökad lärförmåga hos oss alla.

Men vad innebär egentligen lärförmåga? Hur gör medarbetaren (eller du själv) rent praktiskt? I artikeln beskriver jag översiktligt hur vi kan öka vår förmåga att lära av våra erfarenheter, av andra, av kunskapsflödet i omvärlden och av utbildningar.

Därför behöver vi växla upp vårt lärande

Den allt snabbare tekniska utvecklingen gör att vi alla behöver växla upp vår förmåga att lära. I genomsnitt 40% av vårt kompetensbehov kommer att ha ändrats inom 5 år enligt World Economic Forum. Halveringstiden för kompetenser blir allt kortare och vi kommer under ett arbetsliv få ändra jobb och kompetenser allt fler gånger.

5 timmar lärande i veckan

Vi behöver alltså ägna betydligt mer tid på att lära nytt. De senaste åren har vi enligt ATD i genomsnitt spenderat 25 minuter på ”avsiktligt” lärande. World Economic Forum menar nu att vi i genomsnitt kommer behöva lägga 5 timmar i veckan. Det är en stor förändring som kräver en ny syn på hur vi lär och utvecklas. Lärförmåga blir en av medarbetarnas viktigaste förmågor.

Hur utveckla lärförmåga?

Vi har alla lite olika inriktning i hur vi lär. Jag läser gärna mycket och experimenterar i arbetet, andra lär sig mest av att samarbeta eller prata med andra och ytterligare andra går helst på kurs. Vi föredrar helt enkelt olika ”lärkanaler”. För att utveckla vår lärförmåga ytterligare kan vi lära oss att:

  • utnyttja alla lärkanaler.
  • lära från en lärkanal, t.ex. ”erfarenheter” betydligt mer än idag.

Att lära mera kräver kunskap om hur man gör, motivation och planering. Bilden nedan är en modell för hur vi kan arbeta med vårt lärande.

Utveckla förmåga att lära

Jag kommer i fortsättningen beskriva de områden vi behöver arbeta med för att utveckla vår lärförmåga mer. I korthet:

  • Motivation – inställning och motivation att lära och utvecklas.
  • Planering – att tolka omvärlden, omsätta till utvecklingsbehov och planera hur utvecklingen skall gå till.
  • Erfarenhet – förmåga att skapa och lära av erfarenheter.
  • Socialt – förmåga att skapa och samarbeta med nätverk som utvecklar din förmåga.
  • Information/omvärld – förmåga att hitta och tillämpa information i arbetet eller i omvärlden.
  • Utbildning – förmåga att hitta och tillämpa relevant utbildning i arbetet.
  • Utvärdering – att kontinuerligt utvärdera egen förmåga.

Tabellen ger exempel på lärmetoder som kan användas inom respektive lärkanal. Längre fram i artikeln gör jag en översikt av respektive lärkanal.

Lärmetoder

Motivation

Är vi inte tillräckligt motiverade så kommer vi troligen hela tiden prioritera bort vidareutveckling för mer akuta arbetsuppgifter. Det finns mycket att läsa om hur vi arbetar med vår motivation, t.ex. att reflektera över:

  • Våra drivkrafter, vad som är viktigt för oss? Varför?
  • Våra långsiktiga mål, var vi vill vara om några år?
  • Hur vi kan omge oss med motiverande och stödjande människor.

Det handlar också om inställningen till vår egen förmåga. Att ha ett ”Growth mindset”, d.v.s att vi kan lära oss vad som helst bara vi anstränger oss mer. Vilket skall ställas mot ett ”Fixed mindset” där vi konstaterar att vi inte har förmågan och därför låter bli utmaningen.

Growth vs fixed mindset

Vi kan alla arbeta med att utveckla vårt Growth Mindset. Några vanor jag själv reflekterar över är:

  • Att våga misslyckas och se det som ett tillfälle att lära sig något.
  • Att våga ta personliga risker, inte undvika det svåra.
  • Våga ställa frågor, be om återkoppling och inspireras av andra.

Det var mycket kort om motivation. Poängen är att vi lyckas bättre med vårt om vi börjar med att adressa vår motivation och drivkraft att lära. Att arbeta med Growth Mindset är en av de viktigaste faktorerna i att skapa en lärande kultur.

Planera

Planeringen gör att vi prioriterar och fokuserar på rätt saker, t.ex. att nå långsiktiga mål.

Förstå omvärlden

Förstå omvärlden

Det första steget är att förstå omvärlden. Vart är mitt jobb på väg? Vilka jobb skulle jag vilja och kunna ta?

Vi behöver ta reda på vilka förmågor som det behövs mer av i framtiden. Många yrken kommer behöver mer sociala förmågor som t.ex. kommunikation kombinerat med digitala förmågor som t.ex. datanalys. Andra förmågor kan vi sluta att utveckla. T.ex. administrativa och repetitiva sysslor.

Prioritera målen

Vi kan inte lära oss allt på en gång. Tid är det största hindret. Ett bra sätt att prioritera är att jämföra nyttan av förmågan i framtida jobb med tiden det tar att utveckla förmågan.

Att bryta ner mål till beteenden gör det enklare att följa upp. Mitt mål ”Bättre på kommunikation” kan t.ex. brytas ner till att jag skall ha hållit ett föredrag för en grupp. Det kan också vara data som besökare på ett webinar eller trafik på min blogg. Läs mer om att skapa motiverande och resultatinriktade mål.

En hållbar plan för din utveckling

För att skapa en hållbar plan hjälper det att förstå hur nya förmågor utvecklas. Bilden nedan är ett exempel på lämpliga metoder i olika skeden av din utveckling inom en förmåga.

Lärmetoder

Om jag själv vill bli bättre på t.ex. Design Thinking tar jag inledningsvis en kurs via en MOOC. Därefter söker jag tillfällen att få tillämpa vad jag lärt mig. Kanske assisterar jag en kollega under en workshop. Troligen söker jag efter mer information och best practice innan jag tar nästa steg och driver en workshop självständigt.

Lära av erfarenheter

Lära av erfarenheter

Erfarenheter är den viktigaste källan till lärande. Det är de nya uppgifterna som driver lärandet och möjliggör tillämpning av kunskap vi t.ex. läst i en artikel eller sett på video.

Det finns många metoder för att lära av erfarenheter (se bilden). Oavsett vilka metoder vi använder finns det några saker vi kan tänka på för att få ut det mesta ur våra erfarenheter.

Sök aktivt utmaningar

Att söka nya erfarenheter skapar mer utveckling än att göra samma sak varje dag. Jag lär mig mindre den 10:e gången jag hjälper en kund att upphandla ett LMS än när jag gör ett projekt inom ett helt nytt område.

Söka utmaningar

Det handlar inte bara om större ändringar som ett nytt jobb eller nytt projekt. Vi kan också be om nya mindre arbetsuppgifter, som att ta hand om en ny kund eller ordna årets kundträff.

Experimentera

Experimentera

Vi lär mer genom att experimentera, prova olika angreppssätt, be om andras idéer etc. Det skapar mening av erfarenheterna när vi förstår varför resultaten eller konsekvenserna av arbetet blev som de blev.

En viktig källa för lärande är misstag. Vågar vi experimentera och prova nya saker så kommer vi också att göra misstag.

Att ta ansvar för sitt misstag, prata om det med andra och analysera vad som gick fel minskar risken att vi gör om samma misstag igen. Läs mer om hur vi kan lära från misstag.

Reflektera

Att reflektera över arbetet ger underlag till förbättringar. Själv reflekterar jag dagligen på vägen hem från jobbet. Jag försöker svara på frågorna: ”Vad ville jag uppnå idag?”, ”Hur gick det?”, ”Vad jag gjorde jag bra/dåligt?”, ”Vad har jag lärt mig?”.

Tillsammans med andra kan vi genomföra en ”Lessons Learned” eller ”After Action Review” efter t.ex. ett avslutat projekt.

Ett bra tips är att dokumentera slutsatserna så att det är lätt att hitta igen. Det finns många appar för att snabbt dokumentera på mobilen, t.ex. Google Keep, Evernote eller OneNote.

Kontinuerliga förbättringar

Att reflektera möjliggör kontinuerliga förbättringar. I nya situationer kan vi nu söka efter vad som fungerat tidigare, prova nya angreppssätt, ta små steg och sedan utvärdera igen.

Feedback loop

Lära av andra

Lära socialt

Vi lär genom att interagera med andra. Det kan t.ex. handla om att se någon utföra en uppgift, samarbete eller få återkoppling. Du ser exempel på metoder till vänster.

Nedan tar jag upp några exempel på hur vi kan använda andra i vår utveckling.

Återkoppling

Utan återkoppling vet vi inte vad som fungerar och vad vi kan förbättra. För att utvecklas och förbättras behöver vi därför utveckla vanan och modet att be om återkoppling. Fråga de som har insyn i ditt arbete, t.ex. kollegor, chefen eller kunden. Några tips:

  • Fråga direkt efter själva händelsen när erfarenheterna är färska.
  • Fråga efter specifik återkoppling än bara ”hur tycker du att jag skötte mig”?. T.ex. ”hur fungerade mina behovsfrågor till kunden”?
  • Att fråga om återkoppling är mer effektivt än att ge återkoppling eftersom det senare aktiverar försvarsmekanismer.

Samarbete

Samarbete ger oss förmåga att lösa problem snabbare och ger oss nya infallsvinklar. Det blir allt viktigare i en allt mer föränderlig omvärld.

Lära av samarbete

Vi kan själva bidra till samarbetet genom att ”arbeta högt” (”working out loud”), som innebär att vi ofta delar innehållet i vårt arbetet och själva kommenterar det. Vi kan t.ex. be om idéer, kommentarer och råd.

Att ”arbeta högt” blir lättare när företaget använder en plattform för samarbete som Microsoft Teams eller Slack . Genom att publicera vårt arbete, kommentera och be om åsikter skapar vi också transparens och öppenhet som är grundläggande för lärande team.

Professionella nätverk

Professionellt nätverk

Ett professionellt nätverk utanför den egna organisationen ger ytterligare tillgång till idéer och kunskaper, snabbare svar på frågor, bredare infallsvinklar och stöd i vår framtida utveckling.

Det är viktigt att planera vilka nätverk och vilka personer som mest bidrar till vårt arbete och vår långsiktiga karriär. Var finns de personerna? På vilka plattformar och i vilka grupper agerar de?

Eftersom det tar tid att skapa relationer med kvalitet och tiden är begränsad vinner vi på att fokusera. Genom att välja de 2-3 viktigaste plattformarna, t.ex. LinkedIn och Twitter och addera kontakter med omsorg hinner vi nätverka och bygga relationer med kvalitet. Glöm inte heller de ”fysiska” nätverken/personerna, t.ex. branschorganisationer. Några tips:

  • Börja med att bara följa utforska diskussionen. Vad handlar den om?
  • Kommentera och svara på frågor innan egna inlägg för att bygga förtroende.
  • Addera värde när vi publicerar länkar, t.ex. sammanfatta det viktigaste.
  • Ge mer än vi får. Bidra med fakta och kunskap.

Lära av information/omvärld

Lära av information/omvärld

Med 40% av de kompetenser vi behöver förändrade inom 5 år blir information/omvärld en extra viktig lärkanal.

Bilden visar exempel på sätt vi kan lära av omvärlden. Nedan ger jag exempel på hur du kan navigera och lära av den stora mängden information och kunskap som finns främst på internet.

Ta del av flödet

Det finns många anledningar att följa det ständiga kunskapsflödet:

  • Utveckla nya förmågor.
  • Öka förståelse för sin bransch, marknaden, den tekniska utvecklingen m.m.
  • Inspireras till att tänka nytt.

Exempel på källor kan vara sökningar på Google, bloggar, youtube och sociala nätverk. Själv följer jag också tidningar (Harvard Business Review), böcker (GetAbstract), videos (TED talk) och podcasts på (Player.fm).

Att ”kurera” innebär att hitta de artiklar, videos etc som är mest relevanta för vårt behov. Det kan vara ett stort arbete och kräva stöd. Ett bra tips är att följa andra personer som själva kurerar bra resurser inom vårt område. Exempel inom lärande är Josh Bersin och Jane Hart. Ett bra professionellt nätverk ger också rekommendationer till bra flöden att följa.

Ett annat tips är att ta hjälp av appar som kan användas för att kurera. Själv använder jag Feedly. Andra exempel är FlipBoard, HootSuite eller Anders Pink.

Feedly serverar mig varje morgon ett urval av artiklar och videos från mina ca 40 olika källor, t.ex. ”Chief Learning Officer”. Jag kan spara till senare, dela med andra, addera egna noteringar eller spara till anteckningsböcker i ”Pocket” eller ”Evernote”.

Feedly

Skapa mening

För att lära av informationsflödet behöver vi skapa mening av det vi tar in. Exempel är att reflektera, kommentera och pröva idéerna praktiskt.

Själv läser jag mycket på tunnelbanan. När jag sedan går till jobbet eller hem så reflekterar jag över det jag läst. ”Hur kan jag ha användning för det här i mitt arbete?”, ”Hur påverkar det mig?”.

Dela

Slutligen delar vi den nya kunskapen. Det är ett sätt att testa slutsatserna vi gjort och fördjupa lärandet. Det är också viktigt för att ge näring till vårt professionella nätverk. Att ge mer än vi får.

Exempel på olika sätt att addera värde är genom att hitta och filtrera innehåll som är relevant för en viss målgrupp, att sammanfatta, att anpassa för en viss verksamhet och att presentera, t.ex. skapa en PowerPoint eller Podcast av innehållet.

Lära av utbildning

Lära av utbildning

I många organisationer är utbudet av utbildningar begränsat till obligatoriska kurser eller till utbildningar anpassade för breda grupper.

Troligen finns det då gap, områden där organisationen inte kan hjälpa till med vår utveckling. Jag tänkte därför gå igenom vilka möjligheter som finns att addera utbildningar från något av de kursbibliotek som finns på internet.

Hitta relevanta kurser

Det finns idag ett stort antal kursbibliotek inom alla tänkbara områden. Det kan handla om mer omfattande kurser på t.ex. Coursera eller EdX eller kortare kurser på t.ex. LinkedIn Learning, OpenSesame, Udacity eller Pluralsight.

Med så många kursbibliotek blir frågan hur vi vi snabbt hittar kurser som är relevanta just för våra utvecklingsbehov.

Ett ställe att börja leta är ClassCentral som samlar kurser från flera av de stora kursbiblioteken. Jane Hart har också en lista med korta beskrivningar över 100 populära kursbibliotek. Det professionella nätverket är ett bra ställe för att fråga och få rekommendationer.

Ett säkert och billigt kort är också LinkedIn Learning. LinkedIn rekommenderar från sina ca 15.000 kurser baserat på de ”skills” vi har lagt till vår profil och visar rekommendationen i vårt flöde.

LinkedIn Learning

Det finns slutligen ett antal plattformar som hjälper till med kurering. Själv använder jag Degreed som gör det möjligt att integrera de kursbibliotek jag köpt. Jag kan sedan lägga till ämnen och kompetenser att utveckla. Degreed använder AI för att lära sig mer om vilket innehåll som är relevant för mig baserat på vilka kurser jag tar, vad jag ”gillar”, vilka jag följer etc.

Degreed

Bearbeta och tillämpa

Med enkel tillgång till videokurser är det lätt att ta många kurser utan att tänka på hur kunskapen skall tillämpas. Jag har t.ex. själv lyssnat på LinkedIn kurser när jag varit ute och gått för att sedan glömma bort vad jag lyssnat på dagen efter.

Genom att redan från början planera för hur vi skall minnas och tillämpa det vi lär oss ökar effekten av kursen.

Ett tips är att använda en s.k. ”Impact Map” (se bilden). Den hjälper att planera hur vi skall bearbeta kunskapen, öva och fördjupa kunskaperna och slutligen tillämpa i arbetet.

Impact mapping

En del kursbibliotek inkluderar stöd för att bearbeta och tillämpa genom att skicka korta uppgifter och repetitioner via email med ett par dagars mellanrum. Exempel är BizLibrary, Skillsofts Percepio och Highbrow.

Glömskekurvan

Vi kan själva göra saker för skapa mening av det vi lärt oss, t.ex skriva en blogg, starta en diskussion på ett forum, hålla en presentation eller hitta uppgifter där vi tillämpar kunskapen i arbetet.

Utvärdera

Kontinuerlig utvärdering är en viktig del för att nå de mål vi satt. Det börjar med att reflektera över vårt lärande. Enligt Charles Jennings är reflektion en av de viktigaste vanorna att utveckla i en föränderlig värld. Jag använder t.ex. vägen hem från jobbet till att reflektera över vad som gick bra respektive dåligt under dagen.

Att dagligen dokumentera lärandet ger ytterligare fördelar genom att erfarenheterna bearbetas och lärandet blir mer tillgängligt för återanvändning. Appar som t.ex. Evernote eller Google Keep. underlättar att göra snabba anteckningar från mobilen eller direkt från t.ex. Chrome.

Chefen, beställaren, kollegor eller en mentor är andra källor till återkoppling. Det kan också vara bra att ”benchmarka” förmågan med personer från en annan bakgrund för att skapa ytterligare perspektiv.

Lite mer sällan kan det var bra att själv göra en lite mer grundlig utvärdering av hur långt vi nått med målen och eventuellt uppdatera mål och aktiviteter.

Vi kan då också gå igenom kursbibliotek vi använder, flöden och prenumerationer, professionella nätverk och kontakter. Kan vi behöva justera? Ta bort och lägga till?

Personal Learning Ecosystem

Ett genomgående tema ovan har varit appar och websajter som stöttar vårt lärande. Det är vårt ”personliga ekosystem” för utveckling och vi behöver lära oss att utnyttja möjligheterna med dessa. De öppnar nya dörrar, förenklar och skapar kontinuitet i lärandet.

Bilden nedan är mitt personliga ekosystem. Verktyg jag använder mer eller mindre ofta i min utveckling.

Personligt ekosystem för lärande

Jane Hart är en ledande person inom ”Modern Workplace Learning”. Hon ger varje åt ut en lista över de 200 populäraste verktygen för personlig utveckling. Titta gärna igenom listan för att få nya uppslag på verktyg.

Hur kan organisationen stötta?

Jag har nu gett exempel vad du och jag som individer kan göra för att utveckla vår lärförmåga. I en lärande organisation kan vi dock göra mycket mer än att stötta medarbetarnas lärförmåga.

  • Vi kan skapa en kultur och ett ledarskap som möjliggör och inspirerar till att lära och utvecklas.
  • Vi kan organisera och utforma arbetet för att stötta utveckling och förbättring.
  • Vi kan arbeta med organisationens IT-stöd för att underlätta och förstärka lärandet.
  • Vi kan skapa en intern organisation med mandat och resurser för att stötta utvecklingen.
Lärande organisation

I framtida artiklar kommer jag att beskriva hur din organisation kan arbeta med övriga faktorer för att skapa en lärande-organisation.

Publicerat av Johan Skoglöf

Johan är visionär och senior konsult med missionen att hjälpa företag att skapa framtidens lärande organisation. Med över 25 år i branschen och kunder som Ericsson, Volvo, Scania, SEB, Handelsbanken, HM och ICA har Johan en bred erfarenhet i hur lärande organisationer skapas.

3 kommentarer

  1. Hej! Har du denna artikel på engelska också? Hls Marianne

    Svara

    1. Johan Skoglöf 14 maj, 2019 kl. 15:27

      Hej Marianne,
      Tyvärr bara på svenska… har långsiktig ambition att skriva på båda språken.
      Borde jag egentligen utgå från engelska?
      Mvh/ Johan

      Svara

  2. […] för både medarbetare och organisation. Jag har tidigare skrivit om vikten att utveckla sin lärförmåga. För att få till förändringen behöver vi också förändra kulturen och ledarskapets roll. I […]

    Svara

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.