Skapa din personliga lärmiljö

Skapa din personliga digitala lärmiljö

Din personliga digitala lärmiljö accelererar ditt lärande i arbetet. Den består inte bara av organisationens kursbibliotek (LMS), utan främst av appar du redan använder, t.ex. Microsoft 365.
I den här artikeln beskriver jag hur du optimerar användningen av din digitala miljö för att också stötta ditt lärande.
Jag ger också tips på många nya appar som hjälper dig hitta kunskap, se samband, bearbeta, reflektera, dela erfarenheter och mycket mer.

jag har nu i ett antal artiklar gått igenom hur lärande huvudsakligen sker genom erfarenheter i arbetet, interaktion med andra och information från omvärlden.

Vanligtvis tänker vi dock på att lära av utbildningar när det gäller teknik för lärande, till exempel organisationens kurskatalog (LMS). Formellt lärande, som utbildningar, utgör dock en mindre del av allt lärande, 4% enligt en studie från OECD.

Frågan är då vilken teknik som stödjer resterande 96% av vårt lärande?

En person som varje år undersöker den frågan är Jane Hart med sin lista “Top 100 tools for learning”. Nedan ser du årets topp 100 (och en lista på de 10 mest använda verktygen).

De som svarat arbetar med lärande. Jag tror att listan skulle se annorlunda ut om vi frågade en valfri medarbetare på ett företag. Trots det är listan fylld med verktyg som vi normalt inte skulle kalla “lärteknologi”, EdTech. Det är egentligen vanliga verktyg som vi använder i vårt arbete.

Du som har läst mina artiklar om ständigt lärande i arbetet vet att lärandet består av vanor, metoder och även en hel del verktyg som underlättar och sprider lärandet.

I den här artikeln skall jag fokusera på tekniken, på de verktyg vi kan använda för att accelerera lärandet.

En personlig digital miljö för lärande

Ett begrepp som används för att beskriva tekniken vi använder för lärande är PLM, Personlig Lär-Miljö (John Traxler). Det är den uppsättning av verktyg, resurser, människor och aktiviteter som en individ använder för att lära sig. Här fokuserar jag som sagt på de digitala verktygen.

Hur kan då en PLM se ut?

Nedan ser du delar av min egen PLM. Jag har tagit upp 20-talet appar som jag använder i mitt lärande. Till det kommer förstås en mängd informations- och kunskapskällor. Det fick jag inte plats med i bilden.

Många är helt vanliga appar som Teams och PowerPoint. Andra appar ingår inte i standarduppsättningen. Det är appar som hjälper mig att lära mer i arbetet, att utföra de vanor jag listar i bilden.

Enligt SCB använder 97,5 procent av arbetskraften i Sverige datorer för att utföra sitt arbete. 75% av arbetskraften är tjänstemän som huvudsakligen arbetar med en egen dator och har tillgång en stor del av verktygen på Jane Harts (och min) lista.

De flesta av oss har alltså tillgång till apparna i Jane Harts lista eller i min bild ovan.

Nu behövs förstås inte teknik/appar för att vi skall tillämpa vanor för ständigt lärande. Att reflektera efter jobbet kan vi t.ex. göra för oss själva. Effekten blir dock större om vi kan dokumentera lärdomarna. Effekten blir ännu större om vi dokumenterar så att det blir lätt att hitta lärdomarna efteråt och så att det blir lättare att se sambanden. Kan vi sedan dela lärdomarna med andra, så kommer vi att lära ännu mer.

Det här här ett antal nya appar kommer in i bilden. Appar som underlättar och accelererar lärandet. Jag kommer ge en hel del förslag på sådana appar i artikeln. Att pröva och experimentera blir sedan upp till dig.

Lära av erfarenheter

Lärande av erfarenhet sker genom feedbackloopar. Du hittar och antar nya utmaningar som utvecklar dig. Du arbetar för att utforska och försöka förstå. Du söker återkoppling på ditt arbete, reflekterar och dokumenterar. Slutligen använder du dina lärdomar för att förbättra ditt arbete. Jag kommer inte att gå in på hur du gör i detalj i den här artikeln. Det finns en utförlig beskrivning i min artikel “Lära av erfarenheter“.

Hitta och testa utmaningarna

Vi lär mer av att anta nya utmaningar. Det skall vara nya, ligga på gränsen av vår förmåga och bidra till målen. Det aktiverar hjärnan och gör att vi lär lättare.

Du behöver inte byta jobb, flytta till ett annat land eller lära ett helt nytt språk för att utvecklas. Att pröva ny teknik, agera i nya sammanhang, möta människor med annan bakgrund, ta nya ansvar bidrar också till vår utveckling.

Många företag har interna plattformar för att visa projekt eller gig. Det kan vara det första stället att titta på. Andra sätt kan vara i ditt nätverk, via sociala media, kollegor, din chef och ditt dagliga informationsflöde.

För att uppmärksamma möjligheterna när de dyker upp är det bra att ha gjort en lista över utmaningar som du söker.

Anteckna – Skriv en lista över utmaningar du söker, dokumentera tips du hör, t.ex. tips på metoder, teknik eller tillvägagångssätt som du vill experimentera med eller pröva direkt i arbetet. Exempel på verktyg att använda är Notion, OneNote eller EverNote.
Planera – När du får idéer och tips till nya utmaningar kan du spara dem i Microsoft To-Do eller Planner. Jag använder To-Do för att samla alla framtida uppgifter så att de inte försvinner och Planner för mer strukturerad planering mot mina (kvartals-)mål. Andra verktyg är Todoist, ClickUp och Asana.
Schemalägg – Sista steget i kedjan är att planera tid i kalendern för att pröva på, gå till handling. För mig betyder det Outlook.

Utforska mer

Syftet med steget är att inte bara “göra”. Det vill säga, att följa dina gamla mönster, göra som du gjort tidigare och använda gammal kunskap för att lösa uppgiften. Du vill ju utveckla nya kunskaper och förmågor.

Självklart handlar det mycket om inställning och läggning, till exempel att vara nyfiken, vilja lära, ha ett “growth mindset”. Det finns också många verktyg som hjälper dig att förstå en situation grundligt eller hitta nya kreativa sätt att lösa en uppgift. Vi blir inte bättre av att alltid göra som vi gjort tidigare.

Sök efter best-practice – Troligen har andra redan haft utmaningen du står inför, så börja med att söka. Standard browsers som Edge eller Chrome har en del funktioner för att underlätta kunskapsinsamling. Med browsers som SideKick och Vivaldi får du fler verktyg som underlättar att spara och organisera kunskapen.
Utforska med AI – Allt mer blir dialogen med ChatGPT, Bard, Bing Chat eller ett annat AI verktyg det första steget i utforskandet.
Spara och kategorisera – Antecknings-verktygen jag pratade om ovan, t.ex. Keep, Notion och OneDrive blir viktiga för att spara, kategorisera och analysera informationen du samlat.
Hitta grundorsakerna – När du löser ett problem eller fattar ett beslut så är det viktigt att förstå grundorsaken. En metod är då att ställa frågan varför 5 gånger. Några enklare appar för s.k. “Root Cause Analysis” är EasyRCA, Causelink och Why?

Se kopplingar och samband – I många fall kan du behöva hjälp med att visualisera sambanden mellan orsaker, konsekvenser, påverkande faktorer m.m. I det fallet fungerar verktyg för träddiagram, “mindmaps”. Några exempel på appar är Mindjet Manager, Ayoa, Mindmeister och Venngage.

Skapa många alternativ – Att ifrågasätta och se många alternativ är grundläggande för lärande och förbättring. Divergent tänkande, brainstorming och “6 hats” är metoder du kan använda. Förutom verktyg för anteckningar och mindmaps kan också whiteboardappar vara till hjälp, särskilt om du arbetar tillsammans med andra. Exempel på whiteboardappar som är bra för brainstorming är Figjam, Miro och även Microsoft Whiteboard.

Experimentera

Det är genom att experimentera med alternativa eller helt nya arbetssätt som vi kan förbättra oss och lära någonting. Med ett allt mer självständigt arbete har vi stora möjligheter att experimentera. Det behöver inte bara handla om teknik utan t.ex. hur vi ställer frågor i ett säljmöte eller hur vi leder en workshop.

Planera experiment – Jag gick ovan igenom verktyg som To-Do och Planner för att planera experiment. Anteckningsverktyg som Notion eller OneNote kan användas för att i detalj lägga upp experimenten.
Visualisera – Ibland kan du behöva visualisera ditt experiment, t.ex. när det handlar om en webbsida, app, ett utskick eller något annat. Appar som Mockplus, Invision eller Pencil kan skapa visuella prototyper och storyboards. Det går förstås också bra med PowerPoint eller Canva.
A/B testa – Det är bättre att testa flera varianter än att bara ta fram en enda prototyp. Verktyg som Google Optimize, VWO eller Optimizely kan hjälpa dig att hitta den bästa varianten.

Jag får nog lägga till att de flest experiment vi gör troligen handlar om att pröva att göra på ett annat sätt i arbetet, utan att ta fram prototyper som jag beskrev ovan.

Med AI ser vi också att dagens processer och bästa praxis snabbt kommer att förändras. Initiativet förflyttas allt mer till medarbetaren. Med appar för “low-code/no-code” beräknas 80% av digitaliseringen bli utförd av vanliga medarbetare år 2026.

Just nu införs s.k. copilots inom många områden. Microsoft 365 copilot, som lanseras i november, förändrar drastiskt hur vi som kunskapsarbetare kommer att arbeta.

De studier som har genomförts visar också på stora produktivitetsförbättringar för de som använder dessa verktyg. Poängen är att ingen annan kommer att göra detta åt dig. Du behöver experimentera för att se hur just ditt arbete kan bli mer effektivt.

Uppdatera dig på möjligheterna – se till att lägga till AI som tagg att söka på i LinkedIn, följ personer som sprider kunskap om möjligheterna med AI.
Utbilda dig i grunderna – I öppna kursbibliotek som LinkedIn Learning eller Udemy kan du hitta kurser till låg kostnad som hjälper dig att förstå grunderna i att använda AI verktyg i din bransch.
Börja använda och testa – Använd till att börja med de generella chat-bottarna – ChatGPT, Bard och Bing Chat. Det finns många listor på specifika AI-verktyg att testa. Några generella appar att testa kan vara Jasper eller Copy.ai för att skriva, DALL-E 3 eller Midjourney för att ta fram bilder, Decktopus eller Beautiful.ai för att ta fram presentationer, Research Rabbit eller Consensus för att forska om ämnen. Mitt tips är alltså att utdvidga ditt användande av de system du använder, må de vara Microsoft 365, SalesForce för säljare eller Workday för dig inom HR.

Säkerställ återkoppling

Nästa steg är att verifiera att dina idéer och förbättringar verkligen fungerar. I de flesta fall handlar det om att be om återkoppling. Hur detta görs bäst har jag beskrivit i artikeln “lära mer av andra“. Eftersom jag diskuterar teknik i den här artikeln, kommer jag dock att nämna några appar som du kan använda.

Analytics i affärssystemen – Först och främst finns det idag stora möjligheter att ta fram rapporter och data med hjälp av “analytics”-verktyg som finns tillgängliga i dina dagliga arbetsverktyg. Inom marknadsföring har du till exempel tillgång till mängder av data från verktyg som Google Analytics eller ditt e-postmarknadsföringsprogram. Som säljare har du tillgång till en mängd data i ditt CRM och inom L&D finns det data i organisationens LMS.
A/B-testning – I många fall kan du använda A/B-testningsverktyg för att prova olika idéer. Detta gäller inte bara inom marknadsföring och apputveckling, utan också inom utbildning, beslutsfattande eller kommunikation. Några enkla verktyg med gratisversioner är Google Optimize, VWO Free eller Unbounce Free.
Enkäter – Du kan också använda någon av de många enkät-appar som finns för att få återkoppling på idéer, förslag, presentationer eller andra resultat. Jag använder till exempel Microsoft Forms mycket för återkoppling i mitt arbete. Andra enkla enkät-appar är Surveymonkey, Startquestion eller Jotform.
System med feedback – HR-avdelningen har ofta verktyg för att få återkoppling från andra medarbetare. Några exempel är 15Five, CulturAmp och Qualtrics. Här finns olika typer av återkoppling, det kan handla om återkoppling från din chef, kollegor eller underställda. Det finns ofta möjlighet att be om återkoppling eller att andra ger beröm.

Ge och få beröm – Du kan också ge beröm direkt i Teams eller använda Viva Engage för att ge beröm eller skapa en poll för att få återkoppling.

Glöm inte att prata med användare, mottagare av dina idéer och dina kollegor om vad de tycker. Ha för vana att alltid be om återkoppling.

Reflektera

Att utforska, experimentera och sedan få återkoppling är en bra start för lärande arbete. Nästa steg är att försöka se mönstren, förstå vad som hände och vad återkopplingen innebär. Det sker när du reflekterar, som jag beskriver i artikeln om att “lära av andra”. Själva reflektionen är en del. Den andra viktiga delen är att dokumentera dina reflektioner, framför allt de lärdomar du gör. Om du inte gör det finns risken att du glömmer tills en liknande situation dyker upp.

Det viktiga med att skriva en journal är att kunna tydliggöra lärdomarna och göra dem sökbara. Det slutliga målet är att pröva dina nya kunskaper i arbetet, då skall lärdomarna vara lätta att hitta.

Reflektera och anteckna – Använd specifika appar som hjälper dig med reflektion, t.ex. Reflectly, DayOne eller Grid Diary. Du kan naturligtvis också använda dina vanliga antecknings-appar där du kan skapa färdiga mallar för reflektion och dagliga journaler. Nedan ett exempel på mall i Notion.

Etablera vana

Genom ta en ny utmaning och/eller att inte riktigt göra som förut har du skapat nya lärdomar. Kanske för den research du gjorde, för de metoder/idéer du testade eller från den återkoppling du fick.

En del lärdomar är kopplade till specifika situationer och något du plockar upp ur din “anteckningsbok” när du möter en liknande situation.

Mycket är dock direkta förbättringar, något som du vill införa direkt, för att bli några procent bättre.

Det sker dock inte alltid så lätt. Har du under en längre tid gjort på ett annat sätt så är det en etablerad vana. Du behöver lära om och etablera den nya vanan. I min artikel “Bygga ny förmågor med utbildning” skriver jag mer om hur du kan etablera nya vanor.

Påminnelser och schemaläggning – Du kan göra som jag och ha påminnelser i din To-Do eller schemalägga i Outlook när du skall använda eller träna din nya vana. Du kan också bygga in stöd i dina verktyg, t.ex. information, påminnelser eller annat som får du att arbeta enligt det nya sättet. Här har jag lagt in en “Best practice” knapp i mitt säljverktyg.

Appar för beteendeförändring – Det finns appar som hjälper dig att tydliggöra mål, skapa utmaningar och sedan hjälper dig att etablera vanorna på olika sätt. Det kan handla om att påminna, följa upp, skapa socialt åtagande, tävlingsmoment och belöna. Några appar är Goalify, Habitica eller Coach.me.

Sammanfattning av att lära från erfarenheter

Att lära av erfarenheter handlar om att inte göra samma sak hela tiden. Prova nya sätt, variera och experimentera. Lär av både misstag och framgång. Sök ständigt efter bättre sätt att göra det du gör. Genom att lära dig ökar din förmåga och dina prestationer.

Den viktiga poängen är att arbete idag och framåt innefattar ständigt lärande och förbättringar. Lärande är inte en isolerad aktivitet, det är en naturlig del av arbetet.

Lära av andra

Vi lär oss när vi arbetar, men också när vi samarbetar. Vi lär oss kontinuerligt av andra, både från enskilda personer, team och vårt nätverk.

I min artikel om “lära av andra” beskriver jag bland annat konnektivismen, teorin för lärande i dagens uppkopplade värld. Förmågan att lära sig beror på hur vi hanterar vårt nätverk, både av människor och informationskällor, vilket i allt högre grad drivs av teknologi. Det handlar om nätverkets storlek och vår förmåga att få rätt kunskap vid rätt tillfälle.

Vi behöver inte ha all kunskap och förmåga själva, men vi behöver ett nätverk där det finns tillgängligt.

Lär av en kunnigare person

Vi börjar med en annan person. Lärande kan handla om:

Återkoppling: att få en annan persons syn på hur vi utför vårt arbete.
Jobbskuggning/observation: att observera hur en mer erfaren person utför en uppgift.
Mentorskap/handledning: att få råd och vägledning från en erfaren person.
Coaching: att få hjälp av en coach att sätta mål, skapa en plan och genomföra förändring.

Återkoppling har jag redan beskrivit i kapitlet om att lära av erfarenheter. Din organisation kan också erbjuda stöd för jobbskuggning, mentorskap och coaching. Här är några vägar du kan prova:

Jobbskuggning/mentorskap: Ett sätt är att söka efter hashtags som “#OfferHelp”, “#CareerAdvice” eller “#Mentorship”. Du kan också söka i grupper och fråga personer som du har mycket dialog med. Prova även generella tjänster som Sveriges Ingenjörers Mentorsök eller Mentorernas.
Coaching: För att hitta en coach kan du använda tjänsterna Zebrain eller CoachHub.

Lär mer av ditt team

Att lära mer av teamet handlar om öppenhet, tillit och nyfikenhet. Det handlar om att utveckla hur teamet fungerar. Utöver det kan du arbeta med metoder som exempelvis “Working out loud” för att lära mer av samarbetet inom teamet. Det finns också ett antal appar som underlättar teamarbete och lärande. Här är ett urval:

Möten – Appar för webbmöten som Teams, Zoom eller Google Meet underlättar möten och dokumentation av dessa.
Asynkron kommunikation – Många använder idag Microsoft Teams för samarbete i projekt, att dela dokument, diskutera och chatta. Andra alternativ är Slack, Google Workspace och Rocket.chat.
Dela kunskaper i teamet – Inom Teams kan appar som Whiteboard, OneNote och Lists användas för att dela kunskap och lära av varandra.
Samarbeta i projekt – Projektverktyg som Trello, Jira eller Asana har också funktioner för att dela kunskap, resurser och ge återkoppling till andra.
Skapa med andra – Appar för whiteboard, som exempelvis Mural, Miro och Figjam, ger möjlighet att analysera, brainstorma och skapa tillsammans.

Lär mer av ditt professionella nätverk

Om ditt team består av dina närmaste arbetskamrater, de du arbetar organisatoriskt med, så är ditt nätverk bredare än så. Det kan inkludera personer med samma yrkesroll inom eller utanför organisationen, samt personer med helt andra gemensamma intressen inom och utanför organisationen.

För att hantera ditt nätverk finns det ett stort antal appar att använda. Här är ett urval:

Nätverka inom organisationen – Många organisationer använder Microsoft 365 och har då tillgång till Viva Engage (f.d. Yammer). Andra plattformar som kan användas är Workplace från Meta, Jive eller Confluence.
Öppna plattformar – Utanför organisationen kan du delta i grupper och communitys på plattformar som LinkedIn, Facebook eller MeetUp. Med Meetup kan du även hitta olika typer av nätverksaktiviteter och evenemang, vilket du även kan göra på EventBrite.
Chatrum – För olika ändamål finns chatrum som Discord, Clubhouse och GroupMe.
Kontakthantering – För att hålla reda på ditt nätverk kan du använda appar som Nimble eller Contacts+.

Sammanfattning av att lära av och med andra

Att lära av andra handlar om att få erfarenheter, kunskap och nya idéer från andra. Du kanske redan gör det fysiskt med dina kollegor. De här plattformarna utökar ditt nätverk till fler människor. Enligt konnektivismen är din förmåga idag lika med ditt nätverk och din förmåga att använda det för att prestera och innovera i ditt arbete.

Enligt Microsofts senaste arbetsrapport lägger medarbetare i genomsnitt 57% av sin tid på samarbete och kommunikation. Att kommunicera med andra är alltså den absolut största arbetsuppgiften för de flesta. När vi samarbetar med andra lär vi oss samtidigt. Effekten av lärande kan dock öka betydligt med mer meningsfulla metoder och teknik som effektiviserar.

Lära av omvärlden

Att lära av information och omvärlden finns inte ens med i den gamla modellen 70:20:10. Ändå är det troligen den största källan till kunskap idag, åtminstone för mig. Med chat-bottar som Bard och ChatGPT blir det nu en ännu viktigare källa till kunskap och lärande.

Som jag beskrev ovan inom konnektivismen, så lär vi oss av nätverket av både människor och informationskällor. Vår förmåga att lära oss av information handlar om att hitta relevant kunskap, förstå den, skapa samband och använda den praktiskt i vårt arbete.

Söka (inhämta kunskap)

Jag vill först hänvisa till artikeln om att “lära av informationsflödet i omvärlden“. Här listar jag redan ett antal verktyg för sökning och hur du kan få ut mer av Google.

Öppna chat-bottar – Sökningsmetoderna har också förändrats med de AI-verktyg vi har tillgång till nu. Personligen använder jag först ChatGPT 4 eller Bard när jag har en fråga eller vill utforska en idé. Jag använder Google mer för att validera svar från chat-bottarna och för att få detaljer. Jag har Bing Chat öppet i webbläsaren för att snabbt få sammanfattningar av långa artiklar.

Intern chattbot – Chattbotar kan nu integreras med dina interna dokument. Du kan till exempel låta Bard lära sig från allt ditt innehåll på Google Workspace. Det finns också specifika appar som gör det möjligt att bygga en chattbot baserat på ditt eget innehåll, till exempel Chatbase, Robofy eller FINI. Inom kort kommer Microsoft 365 Copilot att finnas tillgänglig, vilket ger dig svar från allt innehåll som du eller din organisation har på Microsoft 365.

Tämja informationsflödet

Förutom att söka efter specifika frågor och problem tar vi också emot en kontinuerlig ström av kunskap. Det kommer i form av nyhetsbrev, rapporter och annat i vår mailbox, samt inlägg av alla möjliga slag på LinkedIn och på många andra sätt.

Att få en del slumpmässig information är bra för att skapa nya idéer. Men om vi spenderar för mycket tid varje vecka på att scrolla i LinkedIn, missar vi möjligheten att ta till oss kunskap om ämnen som verkligen skulle bidra till våra utvecklingsmål.

Kurera informationsflödet – Feedreaders som Feedly, Curata eller Anders Pink hjälper till att filtrera och kurera relevant information. Här kan du lägga till många olika källor och sökord. Med hjälp av AI får du sedan en prioriterad ström av relevant innehåll varje dag. Apparna hjälper dig också att bearbeta genom att göra anteckningar, skapa samlingar eller skicka vidare till andra appar som LinkedIn eller OneNote.

Intern kurering av innehåll – Med Viva Topics kan nu din enhet eller hela organisationen kurera information inom olika ämnen, kallade “Topics”. Du får rekommendationer för både internt och externt innehåll, samt förslag på experter inom olika ämnen. Stödet ges där det behövs, till exempel genom “Topics Cards” på SharePoint-sidor, i sökningar och på “Topics center”-sidor, vilket är en automatisk portal inom ämnet.

Kurera i sociala media – Du kan också kurera informationen i sociala plattformar som Linkedin. Det enklaste är kanske att följa #hashtags. Du kan då filtrera hela flödet efter #hashtaggen. Med en egen LinkedIn-sida så kan du skapa ett flöde av andra sidor och #hashtags som du följer. Andra sociala media som Twitter och Facebook har motsvarande möjlighet att skapa filtrerade flöden.

Bearbeta informationen

Enligt studier läser vi i genomsnitt 10.000 ord per dag och lägger 3.6 timmar per dag på att söka och bearbeta information.

Så vad gör vi med all den här informationen? Vi vet ju att minnet är kort. Verkningsgraden på information är ganska låg.

För att få användning av informationen så behöver vi bearbeta den. I artikeln “Lära av informationsflödet i omvärlden” ger jag tips om olika sätt att bearbeta som aktiv läsning, att anteckna, kategorisera, reflektera m.m.

Spara och kommentera – Flera anteckningsverktyg som t.ex. Keep, OneNote och Notion har också plug-ins i webbläsaren som gör att du direkt kan spara, kommentera och tagga det du läser för att senare hitta lättare. Motsvarande verktyg finns också för det du läser i Feedreaders och även när du läser böcker i Kindle.

Reflektera kring informationen – Forskning visar att regelbunden reflektion stärker inlärningen av det du läser. Du kan göra detta med de anteckningsverktyg jag har pratat om. En effektiv metod är också att tala in dina tankar i ett dokument. På Windows trycker du “Windows-tangenten + H” för att kunna skriva var som helst, och motsvarande funktion finns på din mobil med Google Assistant, Bixby eller Siri.
Underlätta kunskapsinsamling – Du kan också spara intressanta sidor och artiklar direkt i webbläsaren. I Microsoft Edge kan du till exempel skapa samlingar. Med tillägg som Diigo eller Markup.io kan du göra ytterligare bearbetning, som att skapa anteckningar och organisera. Ännu mer stöd finns i alternativa webbläsare som Sidekick eller Vivaldi. Där kan du organisera samlingar, arbetsytor, skapa uppgifter att läsa senare och mycket mer.

Omfattande bearbetning – För mer omfattande bearbetning kan du använda anteckningsverktyg som OneNote eller Notion. Personligen använder jag Notion för att sammanfatta, analysera, skapa att-göra-listor och mycket mer. Till exempel skriver jag den första utgåvan av den här artikeln i Notion.
Se samband – I avsnittet “lära av erfarenheter” beskriver jag verktyg för att se samband och koppla samman idéer, såsom Mindjet Manager, Miro eller Figjam.
Vidareutveckla – Andra verktyg för att bearbeta kunskap och även vidareutveckla idéer inkluderar att skriva en bloggartikel i WordPress eller använda PowerPoint för att skapa en presentation.

Använd kunskapen

Viktigast är naturligtvis att använda kunskapen i det verkliga arbetet, eftersom det är där den skapar resultat. Genom att tillämpa kunskapen i verkliga situationer kan vi successivt skapa nya kopplingar i långtidsminnet.

Planera användningen – Det är inte självklart att du kommer att använda det du stöter på i en artikel imorgon. Jag brukar skapa en väntelista i Microsoft To-Do. Om jag bara låter slutsatserna ligga i Notion finns det risk att jag glömmer bort dem. Genom att lägga in dem i en kalender-app är jag säker på att uppgiften inte försvinner, även om jag skjuter upp den.
Använd kunskapen – Nästa steg är att använda kunskapen. För vissa kan det ha stora konsekvenser om de gör fel, till exempel för operatörer inom industrin. För de flesta kunskapsarbetare spelar det inte så stor roll om de gör fel. Det fungerar att prova och experimentera i arbetet, direkt i system och appar.

Sammanfattning av att lära av information/omvärld

En typisk kunskapsarbetare lägger ca. 20-30% av sin tid på att hitta och bearbeta information. På det sättet är även att lära av information också en vanlig aktivitet i arbetet. Skillnaden är i vilken mån vi bearbetar, drar ur lärdomar och använder informationen för att lösa uppgifter eller förbättra i arbetet. Här finns det som du nu läst många appar som hjälper med lärandet.

Lära av utbildning

Det sista steget är att dra nytta av utbildningar. I artikeln “Lära av utbildning” kan du fördjupa dig i hur du kan få ut mer av dem och nå dina mål. Här kommer jag fokusera mer på de verktyg du kan använda.

Hantera utvecklingsmål

Det första steget är att tydliggöra de förmågor du behöver utveckla tillsammans med dina utvecklingsmål. För mig hänger det ihop med mina övriga mål, där en del av dem handlar om de kompetenser jag behöver för att nå mina mål.

Hantera utvecklingsmål – Det finns många appar som kan hjälpa dig att hantera mål. Jag använder till exempel Viva Goals, som fungerar direkt i Teams och där du också kan lägga upp ingående aktiviteter med slutdatum (via Planner). Andra alternativa appar är TickTick, Goalify och Asana.

Hantera lärresor

I många fall erbjuder program och kurser färdiga sekvenser av aktiviteter, så kallade lärresor, oftast inom ramen för ett LMS (Learning Management System). Du kan också själv sätta ihop de aktiviteter du planerar för att nå dina utvecklingsmål. Min artikel “Lär mer av utbildningar” beskriver varför det behövs och hur du gör.

Mål och lärresor – Ett bra sätt att hantera lärresor är genom att använda gratisversioner av lärplattformar. Ett exempel är plattformen Degreed. Här kan du lägga in utvecklingsmål och kompetenser som du vill utveckla. Du kan skapa egna lärspår som du sedan följer upp. I gratisversionen finns redan cirka 2 miljoner resurser och du kan enkelt lägga till nya själv. En liknande funktionalitet finns även i Microsoft Viva Learning, som också har en gratisversion. Om du har LinkedIn Learning kan du skapa både mål och samlingar med kursinnehåll, dock enbart kurser från LinkedIn Learning.

Planera aktiviteter – Det finns många enkla verktyg som hjälper dig att hålla reda på aktiviteter och lärresor, och där du kan bocka av färdiga aktiviteter. Microsoft Planner och Lists är två exempel som du förmodligen redan har tillgång till. Här kan du lägga till tider och länkar till aktiviteterna. Anteckningsverktyget Notion, som jag tidigare nämnt, har färdiga mallar för att hantera utbildnings-aktiviteter. Projekthanteringsappar som Trello fungerar också bra.

Lägg till egna aktiviteter

En typisk kurs, t.ex. från LinkedIn Learning, kommer inte hjälpa dig hela vägen till att prestera. Du kommer att få lägga till egna aktiviteter. Vanligen handlar det om att pröva i arbetet, att diskutera med andra eller att komplettera med fördjupande information. Det är sådant som jag beskrivit ovan.

Ibland kan det dock finnas tillfällen när du kan behöva skapa rena utbildningsaktiviteter, för dig själv eller för andra.

Skapa tester – Flera enkla appar hjälper dig att skapa tester för att testa dina kunskap och repetera. Exempel på verktyg är Quizzlet, Quizziz och Kahoot. Med appen Socrative hittar du färdiga testbankar inom olika kunskapsområden. Enklast är kanske att använda Microsoft Forms.
Skapa videos – Med Microsoft Stream skapar du snabbt nya videos, t.ex. där du tränar beteenden eller färdigheter som du sedan kan visa upp för någon som kan ge feedback. Du kan också själv skapa utbildande videos. Andra enkla appar är YouTube, Loom och Vimeo.
Skapa enklare interaktivt innehåll – Inland kan du behöva skapa enkelt interaktivt innehåll för andra. Med s.k. författarverktyg kan du enkelt blanda olika former av media och övningar. Några exempel på gratis verktyg är iSpring Free, Adapt och isEazy Author.

Slutord

Jag började artikeln med Jane Harts lista “100 Learning Tools” och konstaterade att nästan inga av de listade apparna var vad vi normalt kallar teknik för lärande, EdTech. Efter den här artikeln tror jag du kan hålla med om varför listan visar mest vanliga verktyg. Lärande är till stor del vanligt arbete. Samarbete och informationsbearbetning är vad en s.k. kunskapsarbetare normalt sysslar med. Arbetar vi iterativt med förbättring så sysslar vi också med lärande.

Slutsatsen är att arbete är lärande, därför använder vi också vanliga appar för vårt lärande.